Bengt odlar direkt i köksavfall

img_0545
Morot i Bengts klimatlåda.

Jag fick några morotsskivor på posten. För mig som känner Bengt Flärdh i Norrköping var det inte jättesvårt att lista ut att han var den skyldige. Tack vare de där morotsskivorna har jag nu en klimatlåda där morötterna håller i månader.

Nu är jag i Norrköping och snackar klimatlåda och odling med Bengt. Vi startar med klimatlådan. Det är som du ser på bilden en tom godislåda, en sån som mataffärerna skänker bort. På botten en upp-och-ned-vänd assiett och 2 msk vatten. Lådan fyll med morötter eller andra rotfrukter och placeras i kylen med locket löst ovanpå. Var och varannan dag fyller Bengt på med en matsked vatten. Här kan rotfrukterna förvaras i månader och ändå behålla sin fräschör. Vilket Bengt bevisat med de krispiga morotsslantar han skickade till mig.

Men nu är det inte små klimatlådor som är Bengts främsta bidrag till trädgårdskulturen. Nej, det är något betydligt större – kretsloppskomposten som äntligen börjat sprida sig i landet, en plats där du både komposterar och odlar, men inte behöver gödsla.  Tyvärr är årets komposter skördade när  jag hälsar på. Nu fungerar de som lagringsplats för avfall.

bengt-flardh2-large
Bengt kollar hur snabbt köksavfall kan förvandlas till mull.
Han var lite speciell

Bengt, som är 90 år, har ett långt odlarliv bakom sig. Han dök upp i mitt odlarliv för typ 30 år sedan. Det var i Föreningen Organisk biologisk odling (Fobo), vars tidning ”Odlaren” fortfarande är mitt husorgan. Här var Bengt en av profilerna, under några år också dess ordförande.

Han var lite speciell den här mannen, passionerad odlare och forskare. Han ägnade sig åt metodiska provodlingar, bokförde och analyserade resultaten. Jag kände mig flummig vid hans sida.

Bengt är uppvuxen i ett småbrukarhem. Från sin odling på Stenkullen i Åby skymtar han barndomens röda stuga. Han startade sin yrkeskarriär som springpojke, blev tekniker och radiotelegrafist. Odling plus teknik alltså, både då och nu. Fast numera delar han sin odling med döttrarna Maria och Anna.

Bengts experiment har alltid gått ut på att sluta kretsloppet, det vill säga att återföra det organiska avfallet till växternas kretslopp utan näringsförluster och utan att tära på miljön. Det tänket gäller i allra högsta grad också kretsloppskomposten, som sakta men säkert spritt sig i Trädgårds-Sverige. Såg ett fint exempel i ett tunnelväxthus i Fisksätra, Stockholm. Här odlade professor Nils Tiberg och andra stadsodlare i pallkragar med  köksavfall från ett dagis i närheten. Frodigheten var enorm.

Kompostering och odling i ett

Enligt Bengt är den traditionella kökskomposten en miljöbov. Dels för att näringsläckaget är stort, cirka 50 procent. Dels för att den enligt honom släpper ut stora mängder metan och lustgaser, båda växthusgaser. Det senare håller jag själv inte med om. Sköter du din gamla vanliga kökskompost rätt är utsläppen små, det vill säga om du inte gräver och stökar för mycket och om du ser till att komposten är lätt fuktig, inte blöt, inte kruttorr. Men näringsläckaget är illa nog, det håller jag med om.

Att Bengts kretsloppskompost inte läcker kväve beror på att han odlar direkt i avfallet. Till skillnad från vid traditionell kompostering finns levande växtrötter i avfallet och de kan snabbt ta upp näringen.

Men miljön är bara ett av Bengts argument för kretsloppskomposten.  Det andra argumentet är de fantastiska skördarna. Eller vad sägs om att en kvadratmeter kan ge 17 kilo jordärtskockor.  Eller att två kvadrat kan ge 55 kilo grönsaker, i det här fallet  jordärtskocka, squash och potatis. Allt enligt Bengts noteringar.

Bengt Flärdhs kretsloppskompost med jordärtskocka.
Jordärtskockan tar hand om allt kväve i komposten.
Så fixar du en kretsloppskompost

Det fina med metoden är att avfallet snabbt förvandlas till mull, men också att metoden är enkel och billig och inget gödsel behövs.  Du kan spika ihop behållaren av vilka mossiga plankor som helst, bara du får en 50-60 cm hög ram Ännu enklare – ställ två pallkragar på varandra. Bengt har också byggt dem av plastskivor. Men numera  föredrar han lecablock (9x19x59 cm), som isolerar mot kyla.

Ramen bottnas med en kraftig markduk som släpper igenom vatten men stoppar möss och råttor. Alternativt ett finmaskigt stålnät. Ovanpå monterar Bengt ett lock. Det får ligga på när kylan omöjliggör odling. Under vintern fungerar komposten som uppsamlingsplats för avfall. Ibland förser Bengt komposten med ett glaslock eller genomskinlig plastskiva. Då förvandlas den till en drivbänk, eller solbänk som han säger. Han har också testat bokashi,  en metod där avfallet syras av med hjälp av en mjölksyrebakterie som kallas Effektiva Mikroorganismer (EM) https://www.bokashi.se/sv/info/om-bokashi.html . Det gav skördar som imponerade.

Bengt understryker att avfallet alltid ska blandas med hälften jord, och det ska göras omsorgsfullt. Även under vintern när han lagrar avfallet blandar han med hälften jord. När behållaren är full med avfall/jord toppar han med 10 cm jord. I det skiktet planterar han så fort det våras.

Vad ska vi då odla? Bengt rekommenderar storväxta köksväxter, sådana med mycket och stora blad. De har förutsättningar kan tillgodogöra sig allt kväve som finns i komposten. Till dem hör jordärtskocka, mangold, majs, pumpa och squash. Jag skulle viljal tillägga slätbladig persilja och grönkåll, båda växer under lång tid, skördas ända in på vintern. I gengäld kräver de mycket näring.

vitlok-saband-large
Bengt gör egna såmattor, här med vitlöksgroddar.
Det ska vara storväxta grönsaker

I sommar ska Bengt testa att odla vitlök i en kretsloppskompost.  Med sedvanlig grundlighet nöjer han sig inte med att sätta färdiga vitlöksklyftor, nej han sår vitlök med groddar (bulbiller) från de topplökarn som vissa vitlökssorter utvecklar.

Det blir ingen skörd till sommaren, kanske inte ens sommaren därpå. Vi inväntar rapport i Bengts Facebookgrupp Kretsloppskomposten, där du kan följa öBengts experiment både utomhus och inomhus.

SEN SIST …

decembersådd1
Sådd i odlingstunnel 21/11.

SÅDDE i tunnelväxthuset (1/12), ytjorden var frusen, men smulades lätt med hackan. Sådde snabba grödor, vill inte att det ska vara upptaget när tomaterna ska ut.Sådde spenat, dill, vintersallat, majrova, slätbladig persilja (blir många, fina plantor att sprida), majrova.

SATTE TULPANLÖKAR (1/12) köpta på utförsäljning för en tia påsen hos Plantagen, Farsta. Fanns bara violeta, men det blir nog riktigt fint.

 

novemberskord-medium
Skörd i Tanto 25/11.

SKÖRDADE lite av varje en dag en dag (25/11) när det var snöfritt. Grönkål och  svartkål förstås, sallatscikorian Sockertopp, slätbladig persilja, rotselleri, palsternacka (tyvärr den sista) och purjolök. Som gjort för soppkok.Tog också de sista kvittenfrukterna.

SISTA KVITTENHINKEN förvandlades till kvittenlikör av Stefan, som är fena på att förvandla frukt och bär till delikata drycker.

PLANERAT INFÖR FRÖRUSET, alltså Peppar &  Pumpas stora fröbyte i Stockholm den 12/2 som är lika galet som en tjurrusning fast roligare. Kolla Facebookgruppen Peppar & Pumpa. Mer info om eventet kommer där.