Hopp för klumprotssjuka?

Jag ärvde klumprotssjukan av  föregående kolonist och har kämpat med den i 16 år. Den är köksträdgårdens värsta farsot, angriper kålväxter så att det inte längre går att odla dem, och den är så gott som kronisk.
Nu tyckte jag det var uppdatera min kunskap, inte minst när det gäller de resistenta sorterna, som blir allt fler. Är de lösningen på problemet?

Vad är klumprotssjuka ?

Majrovans rötter har utsatts för ett generalangrepp. Hela rotsytstemet har deformerats till en klump och ett par löshängande ”korvar”. 

Även om vi talar om sporer så är klumprotssjuka (Plasmodiophora brassicae) inte en svamp utan en s k protist, det vill säga en jordbunden, encellig organism som lever inne i värdväxtens rötter. Sjukdomen är ett växande problem i Europa, inte minst i vårt land. Eftersom vi tidigt odlade stora mängder kålrot och rovor fick vi en tidig etablering i Sverige. Det har bidragit till den  stora spridningen.

Sporerna angriper rötterna vilka missbildas. När det är som värst är hela roten deformerad, som majrovans rot på bilden ovan. I lindrigare fall hänger en eller några mindre svulster i rötterna. Det missbildade rotsystemet kan inte ta upp vatten och näring, vilket leder till att plantan slutar växa och blir förkrympt.   

Hur vet jag om jorden är smittad?

Det första tecknet brukar vara att plantorna slokar i juli månad när solen gassar.  Det beror på att rötterna blivit så deformerade att de inte längre tar upp vatten. På kvällen reser de på sig igen. Men nästa dag är det samma visa igen, och värre blir det dag för dag. 

När du ser att kålplantor vissnar i solen tar du upp ett par plantor och inspekterar roten.  Om den är  mer eller mindre deformerad kan du vara säker på att orsaken är klumprotssjuka. I det läget är det bäst att skörda omgående. Ser grönsakerna fräscha ut ska du givetvis äta dem. De är inte på något sätt giftiga.

Du kan också lämna in ett jordprov för att få veta om jorden är smittad.  Men för en fritidsodlare är det en onödig utgift. Du får klara besked bara genom att inspektera plantor och rötter. 

Grönkål angrips inte så ofta.

Vilka växter smittas?

Alla växter i den korsblommiga växtfamiljen kan angripas, både vilda och odlade. Värst drabbas kål: vitkål, rödkål, blomkål, savojkål, broccoli, brysselkål, och spetskål. Asiatiska kålblad, som mizunakål och pakchoi, är extremt mottagliga. 

Märkligt nog klarar sig grönkålen hyfsat, ofta angrips den inte alls. Svartkål är betydligt mer mottaglig.

Rotfrukter i kålsläktet, som majrova, kålrot, rädisa, daikonrättika och kålrabbi angrips också. Samma gäller ogräs i den korsblommiga familjen, till exempel åkersenap, penningört och lomma. De är också värdväxter för sporerna och göder dem. 

Hur smittar sjukdomen?

Smittan sprids uteslutande med jorden. Blåser det hårt kan lite jord förstås förflytta sig, men knappast mer än några få meter.  Jord kan också följa med maskiner och redskap eller eller med plantor odlad i smittad jord. Det behövs inte mycket jord för att sprida smitta; ett gram infekterad jord kan innehålla fler hundra miljoner sporer. 

Även den perfekta odlaren och perfekta jorden kan drabbas av klumprotssjuka. Men jordar med lågt pH-värde är mer mottagliga. Temperaturer mellan 18 och 22 grader är optimala för smittspridning medan temperaturer över 30 grader bromsar spridningen. Torra somrar bromsas också spridningen, men det gäller bara om du inte vattnar. 

I koloniområden finns risk  att smittan sprids mellan lotterna. På bilden Lilla Rinkebys förening (som är smittfri, tack och lov). 

Vanligast är sjukdomen i koloniområden, eftersom vi där odlar så tätt inpå varandra att vi praktiskt taget byter smittämnen med varandra. Den värsta smittohärden är den gemensamma komposten. Den borde bannlysas! Märkligt nog kan även en kolonitäppa som är hårt angripen av sjukdomen ha friska plättar. 

Hur länge överleva sporerna i jorden?

Enligt forskaren Ann-Marie Hammarsten tar det ”snudd på 20 år”  innan jorden blir frisk. Men även därefter kan det finnas enstaka smittade fläckar kvar. Men då får du inte odla några kålväxter under de åren. Det gäller också att hålla någorlunda rent från korsblommiga ogräs. Som du förstår innebär det här att det i praktiken är nästan omöjligt att bli kvitt sjukdomen.

I Södra Sverige finns det jordar där det alltid finns lite sporer. Men mängden är så liten att smittan bara slår till enstaka år, till exempel om växterna blir stressade av extremt mycket regn eller andra stressfaktorer. 

Funkar resistenta sorter?

Ja, de fungerar, men inte till hundra procent. Egentligen är ordet ”resistent” felvalt, eftersom angrepp förekommer. Men det används inom forskningen så jag gör det också, även om uttrycket ”toleranta”, som används i vissa länder, är bättre. 

Flera engelska fröfirmor säljer några resistenta sorter. Det är smidigt att beställa på nätet.

Enligt forskaren Ann-Charlotte Wallenhammar, expert på klumprotssjuka, förekommer mindre angrepp även vid sådd av resistenta sorter. Men de är så små att skörden ändå blir hygglig. När det är som värst kan angreppen vara uppemot 30 procent, berättar hon. Men det är ovanligt. 

Problemet är att det finns tre raser av sporerna, 1, 2 , 3. De resistenta sorterna är resistenta mot ras 1 och 3, vilka i och för sig är det vanligaste, även inom grönsaksodling. Sedan är frågan hur länge resistensen håller i sig. I Tyskland har man sett ecken på att resistensen avtar med åren.

Observera att odling med resistenta sorter inte innebär att jorden blir frisk. Tvärtom hålls sporerna vid liv och uppförökas,  om än i mer långsam takt.  Alla resistenta sorter är hybrider, men de är inte genmanipulerade. De är betydligt dyrare än vanliga kålfrön. Det mest ekonomiska är därför att förkultivera.  

Hittills finns resistenta sorter av följande: vitkål, rödkål, savojkål, brysselkål, blomkål, broccoli, kinakål och pak choi. Svårast att hitta är pak choi-frön.

Rädisor i murarbalja. fylld med frisk jord och kompost.

Min taktik 2019

Som jag skrev i inledningen är min kolonilott drabbad. Säsongen 2019 ser mina planer ut så här: Jag ska testa resistenta sorter av broccoli, blomkål och pak choi.

Grönkål fortsätter jag att odla massor av, den angrips inte hos mig.  Tyvärr kan jag inte säga samma om svartkål. Önskar det fanns resistenta sorter av den. Vitkål, vanlig rödkål, brysselkål och savojkål kan jag leva utan. 

Asiatiska kålblad, daikonrättika, spetskål och rädisor odlar jag i frisk jord i tunnelväxthus eller i murarbaljor, en sådan som du ser på fotot nedan. Tack och lov har jag ett par friska bäddar. De reserverar jag för röd spetskål ´Kalibos´, som jag inte kan vara utan, samt svartkål.


 I en murarbalja med frisk jord odlar jag kinesisk grönkål m fl asiatiska blad.

Eftersom de resistenta hybriderna göder sporerna vill jag inte så för mycket av dem. Jag vill ju att sporerna ska minska i antal.  Dessutom föredrar jag frön som är öppenpollinerade, dvs att jag kan ta frö från dem.  Det kan jag inte göra från hybrider. 

Var finns de resistenta sorterna?

Det är tyvärr svårt att få tag på frön i Sverige. Jag har sett att Klostra http://www.klostra.se  säljer en vitkålssort.  Syngenta www.syngenta.se säljer bara till grossister inom yrkesodlingen. Semenco http://www.semenco.se säljer några sorter till fritidsodlare, men i storpack. Nu har vi inte fått alla frökataloger för nästa år, där kan det finnas resistenta sorter. Utvecklingen går snabbt framåt, så det är bara en tidsfråga. 

Enklast är att beställa från engelska fröfirmor. De flesta stora fröföretagen har ofta en kollektion och de har en lätt tillgänglig nätförsäljning.  Här är de: 

Dobies http:// www.dobies.co.uk,

DT Brown Seeds http://www.dtbrownseeds.co.uk

Kings Seeds www.kingsseeds.com

Marshalls  www.marshalls-seeds.co.uk

Mr  Fothergills www.mr-fothergills.co.uk

Sutton Seed www.suttons.co.uk 

Unwins http://www.unwins.co.uk/

Superviktiga råd

Växtföljden är extremt viktig. Det bör gå minst fyra eller ännu hellre sex år innan du odlar kålväxter på samma plats. Eftersom halveringstiden är tre och ett halvt år hinner antalet sporer minska betydligt under den tiden.

Bekämpningsmedel saknas,  även kemiska. Du har att välja mellan att inte odla kål under några år eller kanske att nöja dig med grönkål. Om du absolut vill odla andra kålväxter återstår de resistenta sorterna. Ytterligare ett alternativ är att odla i behållare, till exempel murbaljor, med frisk jord.  

Redskap av alla slag sprider smitta. Skura dem rena i hett vatten och med såpa.  Bojkotta gemensamma komposter i koloniområden. Om någon av odlarna har smittan så får ni det snart allihop om ni komposterar tillsammans. 

Förkultivera kålplantor. Då kommer växten snabbt igång och hinner växa till sig innan den blir angripna. 

Kompostera inte smittade plantor utan släng dem i hushållssoporna eller bränn dem. Visserligen är det bara roten som är angripen, men ofta finns smittad jord på bladverken. Låt för all del inte plantorna stå kvar i jorden över vintern. Då kommer svulsterna att ruttna och miljarder sporer sprids i din trädgård. Nej, ta upp växten så tidigt som möjligt. 

Mizunakålen blev hårt angripen redan i plantkrukan, som inte vara rengjord utan inehåll smittad jord. 

Plastkrukor som du haft smittad jord i, om än bara ett gram, måste diskas, gärna i diskmaskin. Om du driver upp kålplantor i odiskade plantor blir det full fart på sporerna och rotsystemet kan se ut som på bilden ovan. 

Högt pH förebygger till en del. Men kalka inte om du redan har ett hyggligt pH. En porös jord rik på mikroorganismer står emot angrepp bättre.  Sporerna är stresskänsliga, så det lönar sig att bygga upp en bra och näringsrik jord.