Alla mina odlingar

 

Frön i Shiraz.
Fröhandel i Shiraz i Iran. Inga EU-restriktioner här. Fritt fram sälja och byta frön.

Det har länge varit  tyst i frågan om EU och fröna. Men nu har jag något att rapportera. Det handlar om stordåd utförda av våra danska och franska odlarvänner. En underbar julsaga, tycker jag själv, även om jag inte är säker på sagans slut.

Men först bakgrunden. Det var i mars 2014 som EU-parlamentet drog tillbaka förslaget till nytt frödirektiv. Massiva protester från småbrukare och odlare i hela Europa fick dem att backa.  Det nya direktivet skulle ha gett fröindustrin ännu mer makt över utsädet och ytterligare krympt den odlade mångfalden.

Men egentligen var det inte frid och fröjd ändå. Det gamla direktivet, det vill säga det som gäller tills vidare,  stryper också tillgången till frön. Huvudregeln är även i den  att köksväxtsorter ska vara godkända av EU och registrerade på EU:s gemensamma sortlista  för att få säljas.

Därför går vi miste om oändligt många frösorter,  nya och gamla, som skulle vara excellenta i vårt klimat. Många av dem försvinner för gott. Under det senaste seklet har vi förlorat tre fjärdedelar av den odlade mångfalden, enligt FN. I Europa bidrar EU-lagstiftningen till att utarmningen fortsätter.

Vi är samtidigt på väg att förlora kontrollen över fröna. Det som en gång var odlarnas gemensamma egendom är på väg att bli en vara som fröjättarna kontrollerar med stöd av EU-direktiven..

 

Frö-popup blev verktyget

Jag trodde länge att luften gått ur alla frökämpar. Men där hade jag fel. Danskar och fransmän har jobbat frenetiskt för att hitta utvägar som öppnar för en friare försäljning av frön. Det är deras imponerande arbete som min julblogg handlar om. Låt oss börja med danskarna.

Alla frö-popupmarknader i Danmark använder samma logga. Den här ägde rum i Roende.

I Danmark har tolkningen av frölagen varit hårdare än här. Det har även varit förbjudet att byta frön. Landsorganisationen Praktisk Oekologi och Froesamlarna hade under många år kämpat mot EU:s försök att kontrollera all fröhandel. Men utan framgång.

Signe Voltelen, en av eldsjälarna i Praktisk Oekologi, berättar att de småningom insåg vad som felades – de måste nå ut till vanliga danskar.

Till saken hör att att danskar kanske har ännu starkare känslor för frön än vi. Danmark är trots allt en nation där frön fortfarande produceras i både liten och stor skala. Nu gällde det att få folk i allmänhet att förstå hur orimliga lagarna är ur fritidsodlarens och småbrukarens perspektiv.

Därför började de arrangera frö-popup, tillfälliga frömarknader. Det blev ett sätt att både sprida frön – olagligt dock, inspirera till odling men också att väcka opinion. Det var viktigare än att följa EU:s direktiv till punkt och pricka, förklarar Signe när jag pratar med henne på telefon.

Och snart poppade det upp små marknader över hela Danmark. Besökarna inte bara intressanta frön, gratis eller superbilligt. De fick också kunskap om odling och om fröhandelns villkor. Till exempel att den här typen av marknader var olagliga.

Folkets kärlek till fröräddarna

Och visst fick Signe och de andra eldsjälarna  folkets sympati, för att inte säga kärlek. Liksom publicitet. Nu började de olagliga frömarknaderna bli besvärande för Natur- og Erhvervsstyrelsen, som ansvarar för handeln med utsäde.

Frömarknaderna väckte liv i danskarnas kärlek till och ansvar för frön. Den här i Odense.

Till slut insåg de att frömarknaderna inte gick att stoppa. Signe och andra representanter för de två organisationerna  kallades till Natur- och Erhvervsstyrelsen, där de fick delta i arbetet med att justera lagen.

Deras utgångspunkt var att EU:s lagstiftning  bara ska gälla frön som säljs för kommersiellt ändamål. Så blev det också. I Danmark är det därför sedan 2015 tillåtet att byta frön, men också att sälja frön som inte är för kommersiellt bruk. Föreningar, museer, privatpersoner, småbrukare kan därför sälja frön som förr var förbjudna.

Men fortfarande får inte fröhandeln sälja oregistrerade frön. Att befria även dem fröna är nästa steg, enligt Signe. Därför fortsätter Frö-popupmarknader. Tanken med en frö-popup är att eventet ska vara enkelt. Även en liten förening eller en grupp kan slänga upp ett bord och byta eller sälja frön. Informationen om var sådana hålls sprids via sociala medier. Gå in på http://www.froepopup.dk/ och kolla kalendariet så ser du vilka frö-popup som är på gång i Danmark.

Det hängde på ett kommatecken.
Blanche Margarinos-Rey, advokat.

Ungefär samtidigt satt en fransk jurist som heter Blanche Magarinos-Rey böjd över travar av EU-dokument.  Blanche är känd för sitt starka engagemang i frågan om det hon kallar  ”den konfiskerade mångfalden”, det vill säga att EU i samarbete med fröindustrin bestämmer vilka frön som ska få finnas och vilka som ska få säljs.

Med en beundransvärd envishet satte hon igång att fingranska språket i de stora EU-ländernas lagtexter. Hon vände och vred på orden och skiljetecknen.

Och ser man på. Hon gjorde ett fynd, nämligen att ett litet kommatecken  saknades i den engelska texten. Denna lilla fluglort blev blev hennes murbräcka med vilken hon kunde visa att EU-direktivet var motsägelsefullt och oklart. Eller rättare sagt att formuleringarna i själva verket innebär att EU-direktiven endast ska gälla handel som har ett kommersiellt ändamål.

Fransmännen blev snuvade på fröfriheten. Beslutet att lätta på fröreglerna överklagades.
Blanche mot fröindustrin

Blanche och hennes medarbetare slet med frågan i två år. Till slut var franska nationalförsamlingen tvungen att ge henne rätt.  Det blev tillåtet  för fransmän att byta och sälja frön så länge de inte är registrerade på EU-listan och så länge syftet inte är kommersiellt.

Nu skulle det ha varit en solskenshistoria, om inte ESA fanns, alltså europeiska fröindustrins organisation, som alltid kämpat mot alla försök att minska på kontrollen över vartenda frö. Inte helt oväntat surnade fröindustrin och fick med sig en ledamot i nationalförsamlingen som överklagade beslutet. Motivering: Beslutet innebar en illojal konkurrens från de organisationer, grupper som nu skulle börja byta och till och med sälja lite frön. Ganska komiskt med tanke på att Fröindusrins minsta problem borde vara konkurrens, de har ju redan lagt beslag på en x procent stor del av branschen.

Hur det slutar i Frankrike vet vi inte, bortsett från att Blanche och hennes medarbetare fortsätter att kämpa för en friare tolkning av lagen. Men de behöver stöd från fröräddare i andra EU-länder.

Mer än hälften alla frön i mitt frölager är olagliga. De skulle aldrig kunna bli registrerade och godkända. Det finns ingen som kan betala de pengarna.
En appell för fröet

Låt oss hoppas att 2017 blir året då vi får tillgång till förbjudna frön även i Sverige! Vi befinner oss i ett guldläge – har fått viktig kunskap och nyttiga erfarenheter från de två länderna.  Nu är det dags att börja vrida och vända på lagtexten. Läs gärna den svenska texten om vad direktiven ska omfatta (länk nedan). Intressantast är artikel 1 och 2 som handlar om vilken typ av fröhantering som direktivet omfattar.

Hoppas också att det poppar upp frömarknader i hela Sverige, där frön byts och säljs. Själv är jag sedan fem år med och arrangerar Fröruset i Stockholm http://www.pepparochpumpa.se, där vi byter frö och lyssnar på  miniföredrag, håller workshops mm. I år äger det rum den 12/2. Jag hoppas se många av er där. Mer info om Fröruset kommer.

Men framför allt – bästa sättet att försvara mångfalden är att odla den, ta frön och sprid dem.

God fortsättning och Gott Nytt År!

Här följer användbara länkar för fröräddare:

http://www.froepopup.dk/

http://www.notisum.se/rnp/eu/fakta/..%5Clag%5C302L0055.htm

https://www.oekologi.dk

http://www.froesamlerne.dk/

http://www.avocat-magarinos-rey.com/interventions-publiques/intervention-publiques-passées/

 

 

 Categories : EU:s frödirektiv, frö, Grönsaker, växtförädling  Kommentarer inaktiverade för Min julsaga handlar om frön
img_0545
Morot i Bengts klimatlåda.

Jag fick några morotsskivor på posten. För mig som känner Bengt Flärdh i Norrköping var det inte jättesvårt att lista ut att han var den skyldige. Tack vare de där morotsskivorna har jag nu en klimatlåda där morötterna håller i månader.

Nu är jag i Norrköping och snackar klimatlåda och odling med Bengt. Vi startar med klimatlådan. Det är som du ser på bilden en tom godislåda, en sån som mataffärerna skänker bort. På botten en upp-och-ned-vänd assiett och 2 msk vatten. Lådan fyll med morötter eller andra rotfrukter och placeras i kylen med locket löst ovanpå. Var och varannan dag fyller Bengt på med en matsked vatten. Här kan rotfrukterna förvaras i månader och ändå behålla sin fräschör. Vilket Bengt bevisat med de krispiga morotsslantar han skickade till mig.

Men nu är det inte små klimatlådor som är Bengts främsta bidrag till trädgårdskulturen. Nej, det är något betydligt större – kretsloppskomposten som äntligen börjat sprida sig i landet, en plats där du både komposterar och odlar, men inte behöver gödsla.  Tyvärr är årets komposter skördade när  jag hälsar på. Nu fungerar de som lagringsplats för avfall.

bengt-flardh2-large
Bengt kollar hur snabbt köksavfall kan förvandlas till mull.
Han var lite speciell

Bengt, som är 90 år, har ett långt odlarliv bakom sig. Han dök upp i mitt odlarliv för typ 30 år sedan. Det var i Föreningen Organisk biologisk odling (Fobo), vars tidning ”Odlaren” fortfarande är mitt husorgan. Här var Bengt en av profilerna, under några år också dess ordförande.

Han var lite speciell den här mannen, passionerad odlare och forskare. Han ägnade sig åt metodiska provodlingar, bokförde och analyserade resultaten. Jag kände mig flummig vid hans sida.

Bengt är uppvuxen i ett småbrukarhem. Från sin odling på Stenkullen i Åby skymtar han barndomens röda stuga. Han startade sin yrkeskarriär som springpojke, blev tekniker och radiotelegrafist. Odling plus teknik alltså, både då och nu. Fast numera delar han sin odling med döttrarna Maria och Anna.

Bengts experiment har alltid gått ut på att sluta kretsloppet, det vill säga att återföra det organiska avfallet till växternas kretslopp utan näringsförluster och utan att tära på miljön. Det tänket gäller i allra högsta grad också kretsloppskomposten, som sakta men säkert spritt sig i Trädgårds-Sverige. Såg ett fint exempel i ett tunnelväxthus i Fisksätra, Stockholm. Här odlade professor Nils Tiberg och andra stadsodlare i pallkragar med  köksavfall från ett dagis i närheten. Frodigheten var enorm.

Kompostering och odling i ett

Enligt Bengt är den traditionella kökskomposten en miljöbov. Dels för att näringsläckaget är stort, cirka 50 procent. Dels för att den enligt honom släpper ut stora mängder metan och lustgaser, båda växthusgaser. Det senare håller jag själv inte med om. Sköter du din gamla vanliga kökskompost rätt är utsläppen små, det vill säga om du inte gräver och stökar för mycket och om du ser till att komposten är lätt fuktig, inte blöt, inte kruttorr. Men näringsläckaget är illa nog, det håller jag med om.

Att Bengts kretsloppskompost inte läcker kväve beror på att han odlar direkt i avfallet. Till skillnad från vid traditionell kompostering finns levande växtrötter i avfallet och de kan snabbt ta upp näringen.

Men miljön är bara ett av Bengts argument för kretsloppskomposten.  Det andra argumentet är de fantastiska skördarna. Eller vad sägs om att en kvadratmeter kan ge 17 kilo jordärtskockor.  Eller att två kvadrat kan ge 55 kilo grönsaker, i det här fallet  jordärtskocka, squash och potatis. Allt enligt Bengts noteringar.

Bengt Flärdhs kretsloppskompost med jordärtskocka.
Jordärtskockan tar hand om allt kväve i komposten.
Så fixar du en kretsloppskompost

Det fina med metoden är att avfallet snabbt förvandlas till mull, men också att metoden är enkel och billig och inget gödsel behövs.  Du kan spika ihop behållaren av vilka mossiga plankor som helst, bara du får en 50-60 cm hög ram Ännu enklare – ställ två pallkragar på varandra. Bengt har också byggt dem av plastskivor. Men numera  föredrar han lecablock (9x19x59 cm), som isolerar mot kyla.

Ramen bottnas med en kraftig markduk som släpper igenom vatten men stoppar möss och råttor. Alternativt ett finmaskigt stålnät. Ovanpå monterar Bengt ett lock. Det får ligga på när kylan omöjliggör odling. Under vintern fungerar komposten som uppsamlingsplats för avfall. Ibland förser Bengt komposten med ett glaslock eller genomskinlig plastskiva. Då förvandlas den till en drivbänk, eller solbänk som han säger. Han har också testat bokashi,  en metod där avfallet syras av med hjälp av en mjölksyrebakterie som kallas Effektiva Mikroorganismer (EM) https://www.bokashi.se/sv/info/om-bokashi.html . Det gav skördar som imponerade.

Bengt understryker att avfallet alltid ska blandas med hälften jord, och det ska göras omsorgsfullt. Även under vintern när han lagrar avfallet blandar han med hälften jord. När behållaren är full med avfall/jord toppar han med 10 cm jord. I det skiktet planterar han så fort det våras.

Vad ska vi då odla? Bengt rekommenderar storväxta köksväxter, sådana med mycket och stora blad. De har förutsättningar kan tillgodogöra sig allt kväve som finns i komposten. Till dem hör jordärtskocka, mangold, majs, pumpa och squash. Jag skulle viljal tillägga slätbladig persilja och grönkåll, båda växer under lång tid, skördas ända in på vintern. I gengäld kräver de mycket näring.

vitlok-saband-large
Bengt gör egna såmattor, här med vitlöksgroddar.
Det ska vara storväxta grönsaker

I sommar ska Bengt testa att odla vitlök i en kretsloppskompost.  Med sedvanlig grundlighet nöjer han sig inte med att sätta färdiga vitlöksklyftor, nej han sår vitlök med groddar (bulbiller) från de topplökarn som vissa vitlökssorter utvecklar.

Det blir ingen skörd till sommaren, kanske inte ens sommaren därpå. Vi inväntar rapport i Bengts Facebookgrupp Kretsloppskomposten, där du kan följa öBengts experiment både utomhus och inomhus.

SEN SIST …

decembersådd1
Sådd i odlingstunnel 21/11.

SÅDDE i tunnelväxthuset (1/12), ytjorden var frusen, men smulades lätt med hackan. Sådde snabba grödor, vill inte att det ska vara upptaget när tomaterna ska ut.Sådde spenat, dill, vintersallat, majrova, slätbladig persilja (blir många, fina plantor att sprida), majrova.

SATTE TULPANLÖKAR (1/12) köpta på utförsäljning för en tia påsen hos Plantagen, Farsta. Fanns bara violeta, men det blir nog riktigt fint.

 

novemberskord-medium
Skörd i Tanto 25/11.

SKÖRDADE lite av varje en dag en dag (25/11) när det var snöfritt. Grönkål och  svartkål förstås, sallatscikorian Sockertopp, slätbladig persilja, rotselleri, palsternacka (tyvärr den sista) och purjolök. Som gjort för soppkok.Tog också de sista kvittenfrukterna.

SISTA KVITTENHINKEN förvandlades till kvittenlikör av Stefan, som är fena på att förvandla frukt och bär till delikata drycker.

PLANERAT INFÖR FRÖRUSET, alltså Peppar &  Pumpas stora fröbyte i Stockholm den 12/2 som är lika galet som en tjurrusning fast roligare. Kolla Facebookgruppen Peppar & Pumpa. Mer info om eventet kommer där.

 

 

 

 

 Categories : Jord, kompost., Odlare  Kommentarer inaktiverade för Bengt odlar direkt i köksavfall
SAllatscikoria Sockertopp i mitten av november när ett 60 cm tjockt snötäcke smält undan.
Sallat Little Gem och vintersallat 21 nov.
Sallat ’Little Gem’ överlevde under det tunga snötäcket.

Äntligen en anständig sallad till lunch, nyskördad sockertoppssallat, mizunakål, bindsallat, vintersallat, spenat och persilja.

I Stockholm fick vi ett ofantligt snötäcke i mitten av november. Att plumsa i djupsnö är underbart, men mindre kul att se perfekta grönsaker drunkna under massorna. Men snön smälte undan snabbt. Under var  grönsakerna platta – 50 cm blötsnö tynger.

Men när väven var borta och jag friserat växterna var de näst intill perfekta, inte minst smakmässigt. Precis som jag skriver i min bok ”Odla året om” hade kölden trollat beska till sötma. Det gäller även italienarnas salladscikoria ’Sockertopp´. Allt tack vare 3-5 minusgrader.

Skördade också spenat, som aldrig är lika frodig på hösten som på sommaren. Men det får duga. Jag fick samtidigt ännu ett bevis för att den lilla bindsallaten ’Little Gem’ är en skänk från ovan.  Inte så packad så här års, men bäst. Grönkål skördar jag för jämnan. Nu är  smaken perfekt.  Stefan gjorde massor av grönkålsfalaffel. Succé – där ligger turkarna i lä. Även hönsen fick frossa på grönkål. Gav dem även regnbågskål, som de nobbade. Och här kommer receptet på världens godaste falaffel:

gronkalsfalaffel

Nyfriterade grönkålsfalaffel (vad heter det i pluralis?)
GRÖNKÅLSFALAFFEL (30 st)

4 dl kokta bondbönor

2 dl kokt finhackad grönkål

6 vitlöksklyftor

1 ägg

2 dl hackad gul lök

Salt, peppar, timjan

Panko brödsmulor, frityrolja

Koka bondbönorna mjuka (torkade bönor blötläggs över natten). Mixa kokta bondbönor(eller kikärter), finhackad grönkål, vitlök, ägg och kryddor. Blanda ner hackad lök. Vänd bullarna i brödsmulor och fritera i het olja.

Jag är ingen förebild när det gäller trädgårdsskötsel. Är alltid nästan sist i koloniföreningen. Det beror bara delvis på att det är full rulle i många bäddar långt in på senhösten. Det beror också på att jag är en medelslarvig typ. Hittar på en massa annat jox än att hacka gångar och rensa ogräs. Men nu när snön smält undan tar jag nya tag. Fram med spade och frön. Mitt motto håller för det mesta  – Det är aldrig för sent!

vitloksplantering i november. Thermidore.
Novemberplantering av vitlök.
Veckan som gick

FÖRBEREDDE HÖSTSÅDD i tunnelväxthuset. Fräschat upp jorden med kompost och lite stallgödsel. Måste fundera vad jag ska så

TÖMDE UTEKRUKOR  på gården.  Lös jord hamnar i rabatter el i svarta sopsäckar för användning nästa år,  rotklumparna i hushållssoporna. Vi har kökskompost på gården men ingen trädgårdskompost.

SATTE VITLÖK. Hittade en ledig  plätt och planterade vitlök där.  Jorden är våt och blöt men ljuvlig att kladda med den. Det fick bli klassikern ’Thermidrome’.  Så länge du kommer ner med spaden kan du planera vitlök. I styv lera i södra Sverige är supersen plantering bäst

GÖDSLADE SPARRISEN med stallgödsel. Det enda jag gödslar på hösten, men så sent som möjligt. Ovanpå ett täcke med löv.

BEKÄMPADE alla löss på övervintrad chili, som står i  svala men ljusa trapphus. Det är nu de lössen  härja. Men flitigt sprejande med såpa (0,5 dl grönsåp per liter vatten) överlever de inte.  Och då menar jag upprepade sprejningar ovan och under bladen. Puh.

 

 Categories : Blad, Höstodling, vinterodling  Kommentarer inaktiverade för Sockertopp under snödrivan!

tantoi2-largeNu verkar ju det här inte riktigt klok, odlingslimpa i november. Men det är precis vad vi håller på med i dessa dagar.  Och det är svinkallt. Men eftersom vår odlingssäsong inte slutar förrän i november, december så gör vi inte limpan förrän i november.  Dessutom får jag först nu lövsäckarna från firman som räfsar på gården. Även om det är kallt så kommer inte marken knappast att frysa än. Så vi kör tema limpa.

När vi fick vår odlingslott för 15 år sedan  och jag stack spaden i jorden blev jag tokig.  Det här var inte jord, det var keramiklera, typ den man köper i färghandeln. Nåja, jag hämtade mig från chocken. Och så var det så turligt att jag precis skrivit boken ’Jordens Täppor’, besökt ryska trädgårdar och kämpat mig genom en rysk odlingsbok (utan att kunna ryska) och därför lärt mig att baka en odlingslimpa. Sedan dess har det bakats vartenda år. Min man Stefan bakar, jag samlar växtavfall, och tack vare vare limporna har leran förvandlats till en jord som jag dyrkar.

Om detta har jag skrivit och föreläst hur många gånger som helst så jag borde knipa käft om odlingslimpor. Men vi har utvecklat metoden så det här får bli en uppdatering. Och det är som sagt inte för sent (men kallt) så länge marken inte är frusen. Annars funkar det till våren också. Vår första limpa tillverkades i början av maj. Ett tredje alternativ är att starta i höst med att lägga bottenskiktet, det som består av grova grejer. Då hinner det brytas ner lite.

När det gäller placering krävs ett soligt läge och att limpan placeras i nord-sydlig riktning. Bredd 120-130 cm, längd valfri. Jag rekommenderar en kant, t ex av stockar eller bräder. Kanten hindrar limpan från att rasa ihop och det bästa är att du kan odla nästan ända ut i kanten, som du ser på bilden ovan.

Nu börjar vi baket!

img_9589

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Starta med att gräva ur halva bädden 1-2 dm. Lägg den uppgrävda jorden på bäddens andra halva. Den kommer vi att behöva snart. Det betyder att limpans botten hamnar under markytan. Fördelarna är tre: Limpan blir inte så hög, vilket minskar risken för att jord rasar ner på gångarna. Dessutom får avfallet snabbt kontakt med mikroorganismerna i jorden och bryts ner snabbare. Slutligen blir lagret med matjord djupare.

odlingslimpa3-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Principen för bygget är: Avfallet läggs i skikt, från grovt i botten till fint högst upp. Mellan lagren några spadtag jord uppgrävda jorden) som skakas ner med grep. Bottenlagret består av  av grovt material, som buskkvistar, hallonris, grova stjälkar, allt nedklippt till 20-30 cm.  Andra lagret består av halvgrovt material, som grästorvor (vända upp och ner), nedklippta perenner, rotklumpar, halm, löv  … Om du hackar det med spade bryts det ner extra snabbt. Tredje lagret består av fint avfall, som ogräsrens, äpplen, grönsaksrester och gräsklipp.  Fjärde lagret består av stallgödsel och/eller halvförmultnad kompost. Ovanpå ska  limpan sedan ha minst 10 cm jord.  Den brukar vi lägga på till våren.

Gräv nu den andra halvan på samma sätt och lägg jorden på en bädd intill . Varva avfall på samma sätt.En bra höjd när du byggt färdigt är 80-100 cm direkt .

Om du vill ha en permanent limpa för  fleråriga växter  lägger du stockar och grenar på botten. De ska ligga i mitten och längs med bäddens riktning. De bildar limpans kärna och bidrar till  att hålla fukten och ger en stabil limpa. Vi odlar bara ettåriga växter och byter plats för limpan varje år, och då funkar inte träkärnan.

2lagglimpan-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Vintertäck nu limpan med löv, hö eller halm. Det gör vi  framför allt för att inte näringen ska lakas ur.  Är limpan väldigt fluffig skadar det inte att du hoppar upp och stampar på den. Strö också lite jord över löven så att de inte blåser bort. Du kan även täcka limpan med en presenning.

odlingslimpa-spenatskord3-jpg-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. Tidig vårsådd på limpan. Är jordskiktet tunnare än  10-12 cm fyller du på med jord innan du sår. Välj snabbväxande, köldtåliga gröna växter, som spenat, rucola, sallat, rädisor, koriander.  Täck med fiberväv. Glöm inte att gallra.Det är först om du gör det som du får bautaspenat.

odlingslimpa29

odlingslimpa-chili-medium

 

 

 

 

 

 

 

5. Dags för nästa gröda. När bladväxterna skördats brukar nedbrytningen vara i full gång och det är dags att sätta ut plantor av värmekrävande växter. Högst upp på ”gräddhyllan” har jag alltid gurka (vänstra bilden), busktomat (högra bilden), squash eller pumpa. Chili/paprika planterar jag i svarta plastkrukor utan botten (se fotot). Funkar hyfsat vissa år . Gurka och tomat behöver växtstöd. Jag kör med träreglar och snöre.  Glöm inte vattna. Heta dagar torkar limpan lätt ut.

odlingslimpa-fibervav-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6. Kyliga somrar kan växterna behöva skydd. Men käpparna är i vägen, så de får nöja sig med vindskydd, vilket också gör stor nytta.

5aretefter-2-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7. Till våren – skörd av kompost.  Rena trolleriet – varje vår är materialet nedbrutet till smul. Antingen sprider vi det som kompost eller så krattar vi ut allt till en högbädd som alla växter kommer att älska. Det blir en perfekt bädd för kål, purjo och andra näringsslukare. Nästa år gör vi limpan på en annan bädd.

 Categories : Jord och gödsel, kompost., odlingsbädd  Kommentarer inaktiverade för Brrr, vi bakar en jättelimpa
amerikanskatradgardsblabar7159
’Duke’ är en av de bästa blåbären.

När höstlöven faller börjar det alltid snurra runt i huve’t: vilda planer för 2017 tar form.  Jag plockar fram anteckningarna från höstens besök i bärodlarens Mecca, det vill säga SLU Balsgård.  Vilket uppiggande studiebesök det var, jag fick klara besked om vilka bär- och fruktsorter som är mest odlingsvärda.

De fick jag av Elitplantstationens chef Elisabet Martinson  http://www.elitplantstationen.se. Hon är en av Sveriges kunnigaste när det gäller odling och växtförädling av frukt och bär. Där fanns också  Kimmo Rumpunen,  forskare och välkänd växtförädlare vid  SLU Balsgård http://www.slu.se/institutioner/vaxtforadling/forskning/vaxtforadling-hortikultur/

Båda är ansvariga för projektet  ”Kvalitetssäkring av frukt- och bärväxter”. Syftet är att välja ut de mest odlingsvärda sorterna av frukt och bär.  De har provodlats i minst fyra år, och nu var det dags att presentera resultatet.  Observera att sortprovningar även gjorts i Rånna och i Öjebyn. Vore intressant att få en rapport från någon som var med vid deras presentationer.

Vi som var inbjudna var folk som har trädgård som yrke. Vi borde ha sett allt i den här vägen, men det hade vi tydligen inte. Inte så magnifika blåbärsbuskar med så stora bär, stora som druvor.

-Ät så mycket ni vill, sa Kimmo. Och vi skyfflade i oss blåbär och upptäckte hur viktigt det är att de har lite syra. Annars smakar de mesigt. Och medan vi åt avslöjade Kimmo hur de burit sig åt för att få sådana makalösa skördar.

Amerikanska blåbär vid Balsgård skyddade av Alloxnät.
Nät skyddar mot fåglar.
Odla blåbär på Balsgårdsvis
  1. Odla i gödslad torvmull, ett spadtag djupt. Fyll på med torvmull varje vår.
  2. Plantera alltid två eller fler olika sorter för pollineringens skull.
  3. Vattning är A och O. Bäst att droppbevattna med slang. Flitig vattning dubblerar skörden, gäller de flesta bär.
  4. Blåbär ska gödslas på våren. Balsgård gödslar med ammoniumsulfat, vi som odlar eko kan använda blodmjöl och/eller gulvatten, dvs en del urin, nio delar vatten.
  5. Beskär som röda vinbär.
  6. Skydda mot fåglar, gärna med Alloxnät (se bild nedan).
Tre toppenblåbär

Och här kommer de tre blåbärssorter som enligt utvärderingen är särskilt odlingsvärda:

’Reka’. Tidig, produktiv sort som ger under lång tid. Bären är medelstora och har smakar verkligen super. Busken blir runt 150 cm hög och kan odlas till zon 3, i skyddade lägen till zon 4.  ’Reka’ är även min personliga favorit!

 ’Duke’.  Medeltidig sort som börjar mogna i slutet av juli. Bären är stora och goda, men de bör skördas fullt mogna. En del tycker att de har lite för lite syra, men det tycker inte jag. Härdig till zon 4. Blommar sent och risken att frosten tar dem är därför mindre. Blir ca 150 cm.

´Kalle’. Jag har ingen erfarenhet av den här sorten, som också tillhör gruppen amerikanska blåbär. ’Kalle’ är ett medeltidigt blåbär, som tagits fram vid Balsgård.  Den fina smaken bidrog till att den nu klassas som ”särskilt odlingsvärd”. Tyvärr finns den inte i handeln ännu och härdigheten är osäker. Kanske borde ’Kalle’ fått stå tillbaka för några av de utmärkta sorter som redan är ute. Men det låter onekligen intressant att vi fått ett amerikanskt blåbär som är svenskt och heter Kalle.

 Havtorn – två tjejer och en kille

Kimmo Rumpunen kryddade sin presentation med all möjlig intressant info, som att havtornsbladen innehåller mycket protein och vitaminer. Borde vara given i örtte.  Observera att det krävs att du ha både hon- och hanplantor för att pollineringen ska fungera. En hanplanta (som inte ger några bär) till fem honplantor blir bra.  Hansorten ’Svenne’ trivs med båda honsorterna. De tre sorter som projektgruppen anser är mest odlingsvärda är följande:

dsc_7358
Havtorn ’Ljubitelskaja´är en extremt produktiv sort.

’Ljubitelskaja’, lättodlad honsort från Ryssland. Den ger stora, lättplockade bär som inte är alltför sura. Skörden kan bli enorm, 11-13 kg/buske. Kolla bilden intill – grenarna är praktiskt taget inbakade av bär. Om du inte beskär busken blir den fem meter hög.  Kan odlas till zon 6.

Tyvärr är sorten svår att få tag på, men den säljs av finska http://www.blomqvistintaimisto.com som brukar delta i trädgårdsmässan i Älvsjö men som också säljer på nätet. Den finns vid enstaka plantskolor, googla så hittar du.  Du kan också be din trädgårdsbutik ta hem plantor, hälsa att Splendor Plant producerar plantor.

 ’Lotta’  är en  honsort från Balsgård. Den har ett fint, kompakt växtsätt, blir max tre meter hög utan beskärning.  Den har de sötaste bären och ger också bra skörd, 11 kg/buske.  Plantera den gärna tillsammans med ’Svenne’. Det går också bra med ’Romeo’. Passar jättebra i den lilla trädgården.

 ’Svenne’ är en hansort till ’Lotta’. Den blir något högre och växer långsamt. Liksom ’Lotta’  är den lätt att få tag på.  Alla tre sorter säljs som E-planta, vilket är en kvalitetsgaranti.

Fyra nya, men superbra bär

Vid Balsgård växer mängder av kända och okända bärslag.  Några är så nya att det är för tidigt att utvärdera dem. Det gäller till exempel moderna sorter av blåbärstry. Men här är fyra som är grundligt utvärderade och befunnits bra. Det fina är att alla har egenskaper som vi fritidsodlare behöver och längtar efter, som friskhet och smak.

fr%20gooseberry%20martlet
Rödfruktig ’Martlet’

Krusbär ’Martlet’. Vad vi har saknat en bra, rödfruktig sort av krusbär! Nu har vi den, ’Martlet’, lika bra som den grönfruktiga ’Invicta, fast röd. Precis som den har den har den god motståndskraft som mjöldagg. Så frågan är nu om jag ska kasta ut ’Hinnomäki’.  Bären är för resten stora och har finfin smak. Rekommenderas för ekologisk odling. Härdig till zon 4. Säljs som E-planta.

Björnbär ’Loch Tay’. ”En sensation och den bästa på marknaden”, enligt Kimmo Rumpunen. Ny skotsk sort som är extremt tidig. I södra Sverige startar skörden i mitten av juli och fortsätter tills frosten tar bären.  Rankorna är taggfria och ger massor av riktigt goda bär av medelstorlek. Kan bara odlas till zon 2, i skyddat läge till zon 3. E-planta.

Hallon Glenn Coe en korsning mellan hallon och svarthallon.
Hallon ’Glen Coe’

Hallon  ’Glen Coe’. En sprillans ny typ av hallon, som härrör från en korsning mellan svarthallon och vanliga hallon (Glen Prosen). Violetta bär med intensiv och annorlunda smak som påminner om svarthallon. Växer kraftigt och ger  massor. Väntar otåligt på att den blir tillgänglig i Sverige. Vågar vi hoppas på att den finns till våren?

Svartavinbär ’Petter’. Ny sort från Balsgård med stora bär som har mild, välbalanserad smak. Vid Balsgård kan den ge 5-6 kg bär/buske.  Tack och lov motståndskraftig mot gallkvalster, kolonisternas värsta farsot. Sedan har den ett fint bladverk också. Idel plus för Petter alltså. Härdig till zon 5(6) . Sorten är avsedd främst för fritidsodling och passar inte för maskinell skörd. Då mosas de stora, saftiga bären sönder.

Äpplen som imponerar
dsc_7360-medium
’Storfruktige ’Folke’

Framöver kommer säkert Balsgård/Elitplantstationnen mer fler sortrekommendationerna. En sort ska ha levererat frukt under några år för att den ska kunna utvärderas.  Men de här nya äppelsorterna presenterade Kimmo Rumpunen med värmne och stolthet. Kanske är de till och med i klass med Aroma?

Folke’  är en medelsen, storfruktig sort, även den från Balsgård.  Gröngul med orangeröda strimmor. Mognar i oktober och kan lagras. I november, december smakar frukerna som bäst. Anses perfekt också till must och som kokäpple. E-märkta plantor säljs. zon 1-4.

’Agnes’ är  en tidig sort från Balsgård. Gul med röd täckfärg. Utsökt arom, men inte för lagring. Mognar slutet av augusti/början av september. Välj plantor märkta E-planta. Härdig till zon 3.

Höstdessert’, en estländsk (’Sügisdessert’), medeltidig höstsort som skapades i Estland 1946. Mognar september-november. Ger riktigt bra med frukt som har Sötsyrlig och lite kryddig smak. Härdig till zon 4.

Min egen drömtrio

Jag snöade in på många fler sorter än de  som fick utmärkelsen ”särskilt odlingsvärda”. Det gäller de här tre snyggingarna. De är alla nya i vårt land och jag borde vänta snällt med att hissa dem tills de utvärderats i fortsatta sortprovningar. Men det gör jag alltså inte.

Äpplet ’Pekka’ är finskt. Därifrån hör jag att det är ett krispigt, sött äpple med kryddig smak.Vet att det är insidan som räknas, men svarta äpplen i trädgården är oemotståndligt. Säljs av http://www.blomqvistintaimisto.com/ . Trädet är rätt småvuxet. Härdigt till zon 5.

picmonkey-collage
Äpplet ’Pekka´, buskkörsbär ’Choklad, och persika ’Fruteria’.

Surkörsbärsbusken ’Choklad’ (alternativt ’Chokladnaja’). Planterade en förra året och vid Balsgård fick jag se en fullvuxen buske med  mängder av blanka, svarta frukter.  Mycket lovande. Busken blir två meter hög. Härdigt till zon 6. Säljs också av http://www.blomqvistintaimisto.com . Men gogglar du hittar du små svenska handelsträdgårdar som säljer den.

Persikan ’Fruteria’ är en  persika som anses motståndskraftig mot krussjuka och smakar som persikor ska göra. Vet inte om den är bättre än de vi redan har. Jag har testat tre och alla har drabbats av krussjuka. Kanske är ’Fruteria’ svaret på min bön.  Den mognar i mitten av augusti. Vet inget om härdigheten. Men i  Danmark säljs den redan, både som stor buske (180 cm) och som träd (4-6 m) .

 Categories : Bär, Frukt, växtförädling  Kommentarer inaktiverade för Bästa bär- och fruktsorterna

Nu ska det handla om grönsaksfrön. Varje år testar jag nya sorter. I år har  jag inte bara jagat smak utan också tidighet och köldtålighet. För att hitta sådana har jag varit tvungen att även jaga bland fröfirmor i USA, Kanada och Kina.

Jag är jätteglad över att jag fick kontakt med en hjälpsam herre vid en nordkinesisk   fröfirma. Han plockade  ihop en kollektion av köldtåliga och tidiga sorter, paketerade dem snyggt i en ihoptejpad frökatalog. Och ser man på, tullen hade kafferast och fröna nådde fram till mig.  Jag är en konservativ odlare, hittar jag en sort  släpper jag inte taget om den.

Synd att det är så knepigt att få tag på alla frön. Men det finns en tanke med att också berätta om bra sorter från icke-EU-länder. Det är barockt att EU förbjuder försäljning av dem. Orsaken är att de inte är registrerade på EU:s sortlistor och antagligen inte kan bli det heller. Naturligtvis missar vi några av de bästa, de som skapats i klimat som är jämförbart med vårt. Det vill jag visa.  Just nu fröodlar jag för fulla muggar för att kunna erbjuda frön till Sesams medlemmar http://www.foreningensesam.se. Jag kommer också att ha frön vid Peppar & Pumpas fröbyte  i Stockholm i jvinter. Återkommer när datum är spikat.

Fick egen butternut i sommar.
Winter Squash,’Canada Crookneck’

Vintersquash/pumpor av typen butternut tillhör arten Cucurbita moschata och är tyvärr inte skapade för vårt klimat. Bara en riktigt fin sommar fungerar det. Därför ville jag testa den gamla sorten ’Canada Crookneck’ som i en nordamerikansk frökatalog från 1834 beskrivs den som extra tidig och köldtålig, men också produktiv och hållbar.

I bästa fall ska den kunna sparas i rumstemperatur upp till ett år. Om det stämmer vågar jag inte uttala mig om , eftersom det bara är oktober nu. Däremot håller jag med om att den är tidig. Därför var det lätt som en plätt att odla butternut i år. De flaskformade frukterna väger uppåt två kilo. Köttet är laxrosa, fint och sött.

Slow Food-rörelsen har för resten gett sorten den fina utmärkelse Ark of Taste för den utsökta smaken http://www.fondazioneslowfood.com/en/what-we-do/the-ark-of-taste/  Frökälla:  http://www.adaptiveseeds.com

squash-delicata-zeppelin
En av de bästa till ugnsbakning.
Squash ’Delicata Zeppelin’

Det här är en märklig squash, egentligen en sommarsquash av arten Cucurbita pepo. Men jag undrar om botanikerna inte tänkt fel här. Till skillnad från de vanliga har den ett rankande växtsätt och utvecklas också betydligt mer långsamt. Men är sommaren varm ger den ändå massor. Det som framför allt skiljer den från sina artfränder är att den håller så länge i rumstemperatur, definitivt till efter årsskiftet.

Sorten lär ha funnits sedan 1894 under det här namnet. Redan då var det smaken som framhävdes. Den är nämligen så in i helsike delikat och satans god att ugnsbaka. Älskar!!! Mina frukter är 15-20 centimeter långa. Frökälla:  http://www.runabergsfroer.se

 

dongyans-roda-pumpa1
Snabbaste vintersquashen.
Pumpa/vintersquash ’Dongyan röd’

Det finns många röda vintersquash, det vill säga pumpasorter av arten Cucurbita moschata. Alla  är extremt lagringsdugliga. Vi kan förvara dem i rumstemperatur en bra bit in på våren. De har fruktkött som det sprakar om, lysande orangefärgat och sprängfyllt med karoten och andra antioxidanter. Älskar att ugnsbaka klyftorna och vräka på örtkryddor.

Den här sorten har jag fått från norra Kina. Jag fick fröpåsen med informationen att den är extra tidig. Och visst är den tidig.  I mitten av juli hade jag röda frukter, en månad senare var stjälken intorkad och skalet stenhårt – ett tecken på att det är dags att skörda. Men sen ska de ju eftermogna inomhus för att smaken ska bli komplett. Frukterna väger bara dryga kilo och har en diameter på 12-15 cm. Inga bjässar alltså.

Tyvärr finns inte frön i Europa. Så gott som allt som heter kinesiskt i frösammanhang är förbjudet, enligt EU-reglerna. Frökälla: Liaoning Dongya, Kina. http://www.dongyachina.com

 

Aubergin 'Ophelia F1' ger rikt.
Aubergin ’Ophelia F1’ ger rikt .
Aubergin ’Ophelia F1’

Mycket, mycket nöjd med den här lilla rackar’n. Frukterna är små, i storlek mellan plommon och citron, och de är i perfekt skick. Jag har testat ett tiotal auberginsorter, och den här är definitivt bäst för fritidsodlaren, vare sig du odlar på friland, i växthus, tunnel eller i kruka på altan och balkong.

Jag vet, vi har haft en kanonsommar. Men jag odlade den tillsammans med en annan favorit, Pinstripe F1, och Ophelia vann. Synd bara att vi snackar hybrider. Betyder att fröpåsen är groteskt dyr och att du inte kan producera egna frön. Det finns ingen bitterhet och smaken och frukterna har bra hållbarhet. Hela hösten har vi käkat olika varianter av lasagne men med aubergineskivor (skivade och ursaltade) i stället för lasagneplattor.  Frökälla: http://www.impecta.se , http://www.nelsongarden.se

Den polska tomaten 'Midas' är högväxande och en rikgivande pastatomat.
Banantomat till pastan.

Pastatomat ’Midas’

Den apelsinfärgade tomaten ’Midas’ har varit ungarnas favorit i sommar, de kallar den banantomat och har inte kunnat hålla fingrarna borta från den. Jag har inte räknat på avkastningen, men klase efter klase har avlöst varandra. Och det är inte färdigt än.

’Midas’, som är högväxande (ca 150 cm hög), har allt vi kan begära av en pastatomat: Stor avkastning, köttiga, fasta och välsmakande frukter, 9-10 cm långa. Dessutom växer den bra även vid något lägre temperaturer, till exempel nu när andra tomater gett upp. Den ger en vackert gyllene tomatsås. Jag har odlat den mot en solig vägg ute på gården, men också i odlingstunnel. Båda funkar.

Jag har beställt frön från den estniska fröfirman Seemnemailm, som finns på nätet och brukar leverera snabbt och säkert. Om de inte har sorten i katalogen kan du  mejla och fråga. De har betydligt större sortimentet än det som finns i nätkatalogen http://seemnemaailm.see/

 

 

Sweet Girl är jättesöt,
’Meili de nuhai’ är jättesöt.
Busktomat ’Meili de nuhai’

På svenska betyder namnet söt flicka. Riktigt bra namn, eftersom det är en pyttetomat som är jättesöt och dessutom aromatisk. Och sötma är inte precis det som utmärker busktomater.

Busken, som är något ranglig, ger mängder av mumsiga munsbitar 15-20 gram. och skörden pågår juli-oktober. Så den söta flickan kommer även i fortsättningen att bli säsongens första och mest efterlängtade tomat. Jag odlade den både på friland och i tunnel. Bäst blir den i soligt läge på friland.

Vi torkade överskottet i varmluftsugn och lade in i olivolja, lika goda som vilka soltorkade tomater som helst. Enligt fröfirman har sorten bra motståndskraft mot sjukdomar. Något jag inte kan bekräfta eftersom den här sommaren var den friskaste på åratal.  Frökälla: kinesiska Liaoning Dongya, http://www.dongyachina.com.

 

 

Dongyan Rosa
Biffen på balkongen 2016.
Bifftomat Dongyan rosa

Jag har aldrig varit mycket för bifftomater, men blev ändå rätt förtjust i den här. För det första gav den en enorm skörd på balkongen, trodde väl aldrig att en balkongplanta kunde frambringa så många och så fina biffar. Den var perfekt på på mackan, bra smak och fast i hullet.  Helst vill den nog växa i växthus/odlingstunnel. Nu är läget på min balkong nästan lika bra, vindskyddat och soligt. Till skillnad från andra kinesiska sorter jag fått är den inte tidig.

Egentligen odlade jag den för att den uppgavs ha bra motståndskraft mot potatisbladmögel. Nu drabbades jag inte av det gisslet i år, så jag vet inte hur mycket motståndskraft den här. Men jag gör ett nytt försök nästa år. Det är den definitivt värd av andra anledningar. Frökälla: Liaoning Dongya, Kina, http://www.dongyachina.com

 

 

 

körsbärstomat Rosella
’Rosella’ ska bums in i munnen.
 Körsbärstomat ’Rosella’

En högväxande körsbärstomat med mörkröda, nästan bruna frukter kom att bli sommarens smakhit. Den har en överväldigande fin arom, nästan kryddig och med smak av bär. Säljs ibland under namnet gourmettomat. Och varför inte, den duger till vilken gourmet som helst.

Liksom många körsbärstomater spricker den lätt.  Det gäller därför att hänga på och skörda allt eftersom.Verkar hyggligt köldtålig, men bör helst växa i odlingstunnel/växthus. På friland bara i extremt soliga lägen.  Frökälla: http://www.fro-och-sant.

gronkal-bear-necesseties
En ny typ av grönkål har fötts, jag kallar den björnmossa.
Grönkål ’Bear Necessities’

Sicken lustig skapelse, en lyckad korsning mellan bladsarepta (sibirisk grönkål) och mizunakål.  Superkrusig och silvergrå, ibland med toner av purpur.

Det fina är att bladverket är så strimlat/krusigt att det nästan är färdighackat till soppa och sallad. Bladen har en mild kålsmak och kan användas i alla stadier. Jag odlade den förra året också, men sådde då först i juli. Till min förvåning övervintrade den i  odlingstunneln och jag fick en liten vårskörd.

Nu har jag levt med den en hel säsong och känner mig ganska säker på att den här kommer att famnas av svenska odlare och definitivt av mig. Växtföräldlare är  legendaren Tim Peters i Oregon. Frökälla: http://www.adaptiveseeds.com

 

gronkal-western
Min nya favorit i höst/vinter-bäddarna.
Grönkål ’Western Front kale’

I USA dyker det upp allt fler förädlingar av de sibiriska, slätbladiga grönkålssorterna som i Sverige numera kallas bladsarepta. Den här har skapats av den legendariske växtföräldraren Tim Peters i Oregon. Syftet var att få fram en slätbladig grönkål som var härdigare än alla andra typer och sorter av grönkål, en som kan skördas även vintertid.

Det sägs att den tål mer köld än grönkål. Kan det vara möjligt – grönkål överlever ju -18?  Men det fina är att den växer aktivt även  på senhösten och kanske in på vintern till skillnad från andra härdiga grönkålstyper.  Nu, i början av oktober, är bladen lika mjälla som vore de vårsådda. Jag sådde mina i augusti. Jösses, vad snabbt de växer och de ser ut som om de tänker fortsätta att göra det.

På senhösten odlar jag bara köldtåliga växter i ett par bäddar. Den här kommer att bli en klassiker där. Frökälla: http://www.adaptiveseeds.com

lacinata-rainbow
Senaste nytt på kålfronten – ’Rainbow’.
Svartkål ’Lacinato Rainbow’

Den italienska svartkålen är äntligen etablerad i våra grönsaksland och grönsaksdiskar. Då kanske vi är mogna för en sprillans ny typ, ’Lacinato Rainbow’? Det är en sort skapad av lantbrukaren och växtförädlaren Frank Morton i Oregon. Han korsade svartkål med rödbladig, krusig grönkål, och här ser vi det pampiga resultatet, en bjässe i underbara färger; silvergrått, blyerts, lavendel, burgunderrerrött. Det har varit en njutning att följa färgernas utveckling,  ingen planta är den andra lik i färgsättning.

Smaken då? Nja, jag vågar faktiskt inte säga om den är sämre eller bättre än svartkål, eftersom den ännu inte frostnupits. Får återkomma med det betyget. Själv kommer jag hur som haver att ha några plantor även nästa år. Jag vill ha något vackert att titta på 2017. Sedan har vi ett annat plus, ’Rainbow’  är mer köldtålig än svartkål, som fryser vid åtta minus. Jag skickade efter frön från USA, men det skulle inte förvåna om de finns till våren i Sverige.  Frökälla: https://www.wildgardenseed.com/

 

chilipeppar-dongyan1
Mild, snabb nordkinesisk chili.
 Chilipeppar ’Dongyan DY 840’

Extra tidig sort , enligt den kinesiska fröfirman. Det stämmer mycket bra, men jag vet inte om jag ens vill kalla den chili, hettan är nämligen minimal. Skrapar du bort fröna finns ingen kvar, med fröna kvar hamnar du nånstans på 100-200 på scovilleskalan.  Oavsett hettan så är det ju underbart med en tidig chili/paprika som trivs på friland och  även där ger massor av skörd. Sorten tillhör arten Capsicum annuum.

Jag har odlat den i odlingstunnel och på friland men också i krukor på gården. Allt funkar, och alla varianter har gett bra med frukter. Jag använder färska frukterna färska i sallad eller i matlagning. Det är svårt att hitta chili och paprika som gillar friland. Nu har jag hittat en, så  ’Dongyan DY 840’ får  hänga med till 2017.

Frökälla: det nordkinesiska fröföretaget  http://www.dongyachina.com .

bueno-mulato-kopia
Vackraste och bästa chilin på balkongen.
Chilipeppar ’Buena Mulata’

Jag försöker alltid låta bli att falla för grönsaksfärger. Men här gjorde jag det. Och den här gången var det rätt.  Sorten ger massor, massor av frukter i vansinnigt snygga färger, från rosa och violett till orange, brunt och lackrött.  Även bladverket med sina mörka vener är dekorativt. Frukterna  är upp till 8-9 cm långa, medelheta och har fin, fyllig arom. Blommig, säger fansen. Plantorna blir kraftiga och frukterna 9 cm långa.  Jag odlar mina i tioliterskrukor på gården.

Det sägs att den kände afroamerikanska folksångaren Horace Pippin donerade sorten till en frösamling 1944. Men ’Buena Mulata’ odlades antagligen i Sydamerika redan på 1500-talet. Bland annat när man marinerade getkött. Idag är används de till all form av karibisk mat. Men det allra bästa du kan göra är salsa morada, en het salsa med smak av choklad.  Sorten tillhör arten Capsicum annuum. Frökälla: http://www.jalapeno.nu eller http://www.rareseeds.com

chilipeppar-trinidad-perfume
Massor med smak, nästan ingen hetta.
Chilipeppar ’Trinidad Perfume’

Här har vi 1916 års läckerbit en, sort som rymmer chilins alla komplexa och fruktiga smaker men som knappt har någon hetta alls, dvs runt 250 scoville. Jag stötte på den i England för några år sedan. Då lovprisades den något oerhört för just smaken av trädgårdsgurun Mark Diacono. Han kallade den ’Apricot’, men nu har jag förstått att det är samma som ’Trinidad Perfume’, vilket betyder att det är lättare att få tag på frön. Sen är den ju vacker, eller hur?

Du kan använde frukterna färska i sallat eller varför inte fyllda med färskost. Men också i grytor, soppor, chilisås, ja vad du vill.  Den tillhör samma art som Habanero, dvs Capsicum chinensis,  och är rätt sen. Men sår du i tid, januari förslagsvis, hinner en planta ge ofattbart stora mängder. Jag odlar den i en 14 liter stor trälåda på mot en solig vägg på gården. Frökälla: http://www.haggkvist.se eller http://jalapeno.nu

 

chilipeppar-habanero-lemon
Snabbaste Habaneron.
Chilipeppar ’Habanero Lemon’

Åh, vad jag är förtjust i den här.  Inte fullt så het som Habanero brukar vara, kanske 30 000-60 000 scoville, men något tidigare och med en frisk, fruktig smak. Därav namnet ’Habanero lemon’. Ibland kallas den också ’Habanero hot lemon’.

Jag har odlat den i kruka utomhus och på balkongen. Den har ett kompakt, buskigt växtsätt och ger enorma mängder. Lyfter man på grenarna är det knökfullt med gula frukter, 2-3 cm långa. Växtsättet gör den särskilt lämplig för krukodling. Men observera, precis som vid all chiliodling i kruka lönar det sig att satsa stort. En 20-literskruka ger minst dubbelt så mycket som en tioliters. Jag kan tänka mig att den liksom andra som tillhör Capsicum chinensis är lätt att övervintra. En planta ställer jag därför  i det soligaste trapphusfönstret i vinter. Frökälla: http://www.impecta.se

majs-hopi-pink-flour-corn
Vackert gammelrosa, men ingen vinnare.
’Hopi Pink Flour – värsta floppen!

Jag testade också sorter som jag dissat, de tänker jag inte snacka om. Den här floppen var snöpligast, en underbart gammelrosa majskolv som hoipiindianerna odlat sedan generationer tillbaka. Problemet är bara att den inte är användbar.  Ja, till majsmjöl funkar den förstås, men det var inte majsmjöl jag var ute efter utan majs att lägga på grillen.  Frökälla: http://www.rareseeds.com

 

 

 Categories : chilipeppar, frö, Grönsaker, skörd, Tomat  Kommentarer inaktiverade för 2016 års vinnarsorter
Alltid lite söt, men nu sötare.
Alltid lite söt, men nu sötare.

Det finns inget ledsnare än en odlare som upptäcker att frosten slagit till under natten, ibland ett par veckor innan vintern ens är påtänkt. Sorgligt, javisst. Men ibland en något överdriven reaktion. 80 procent av alla köksväxter tål ju frost. Bland dem dominerar blad- och lökväxter. Bara för för squash, pumpa, gurka, melon, bönor, potatisblast, tomat, paprika är det game over vid frost.

Inte nog med att så många överlever. En del blir dessutom godare. I rutan nedan ser du vilka grönsaker som vill ha en frostknäpp för att smaken ska fulländas. Men det förutsätter förstås att de inte utsatts för torka och näringsbrist. Mot den bitterhet och dåliga smak som detta skapar hjälper ingen frost i världen.

tabell-frostVad är förklaringen till denna förvandling?  Jo, att växterna  vet att de står inför ett dödshot och därför tar till sitt vassaste vapen – att höja sockerhalten i vävnaderna genom att omvandla kolhydrater till socker. När sockret löser sig i vatten sänks fryspunkten så att växten tål ännu mer köld. Två flugor i en smäll, tåligare mot köld och  godare. Så småningom fungerar inte sockerstrategin längre och växten dör förstås.

När det gäller olika slags grönkål (även svartkål och purpurkål) kräver de verkligen frostknäppen. Den grönkålspesto jag gör i juli slår aldrig den jag gör i november, december. Den är fullt ätlig och hyfsat god, men saknar något väsentligt. sallatscikorior, typ treviso, rosensallat och Sockertopp,  har aldrig slagit igenom i Sverige,  troligtvis för att beskan är för mycket för oss. Men om vi insåg att de måste få sin frostknäpp, skulle vi nog förstå varför italienarna är tokiga i dem. Då blev det odla av.

Min mobila odlingstunnel skyddar mina höst- och vinterväxter.
Min mobila odlingstunnel skyddar mina höst- och vinterväxter.

 Fram med fiberväven! 

När vi ändå är inne på smak och frost. Temperaturskillnaderna under senhösten sliter på grönsakerna. Så slit fram fiberväven igen. Inget kul alls, men det lönar sig om du vill skörda långt in
på senhösten eller till och med en bit in på vintern.  När nattemperaturen kryper ner mot fem plusgrader brukar jag dra fram eländet.

Väven kanske inte höjer temperaturen mer än en grad, men när solen lyser blir det riktigt mysigt och varmt under väven och tillväxten tar fart.  Jämför jag grönsaker som vuxit under väv med dem som vuxit utan väv vinner alltid de förstnämnda. De är både snyggare och godare. Men förankra väven ordentligt så att inte höststormen tar den.  Snöar det måste du förstås skaka av snön, annars får växterna inget ljus alls.

Tyvärr tar väven stryk under vintern. Så får jag välja odlar jag hellre i en odlingstunnel. Mina är gjorda av elrör som jag böjer och kör ner på var sida om bädden så att en båge bildas. Ovanpå klämmer jag fast växthusplast. Det går med byggplast också, men den håller urdåligt.

På bilden ser du min mobila tunnel. Mycket praktisk. I stället för att köra ner rören i jorden fäster du dem i en kraftig träregel. Då kan du flytta tunneln till de växter du vill odla längst under hösten eller kanske i vinter.  Jag brukar ställa tunneln ovanpå till exempel sallatscikorior, vintersallat, persilja och mangold. Grönkålen klarar sig utmärkt utan väv/tunnel, men kkräver skydd mot vilt.

I min senaste bok Odla året om kan du läsa mer om höst- och vinterodling. Här finns fakta om ett hundratal köksväxter, även om deras köldtålighet, dvs hur många minus de klarar. Och du har förstås redan gissat: Grönkål är en vinnare. Tål ned till -18 minus.

 

 

 Categories : Bladväxter, Höstodling, Odla året om, Odlingstunnel  Kommentarer inaktiverade för Ingen anledning till panik!
Lena Israelsson
På odlingslotten i Orhem. Salig över att ha fått tag på massor av halm till vintertäckning av bäddarna.
På odlingslotten i Orhem. Salig över att ha fått tag på halm till vintertäckning av bäddarna.

Sååå det har tjatats om att jag borde ha en hemsida. Men jag har värjt mig, varit  rädd för att bli sittande ännu mer vid datorn. Men så hände det sig i tidningsbranschen att frilansares lagstadgade upphovsrätt till text och foto inte längre var värd ett skit.

Eller för att vara mer nyanserad, att frilansare måste skriva på avtal som innebär att tidningsförlagen får rätt att använda text och bild praktiskt taget när och hur som helst och att vi frilansare förlorar kontrollen över text/bild.

Att det leder till att mediernas trovärdighet urholkas är uppenbart. Men det  handlar också om ekonomi, att frilansarens arvode minskar för varje år. Detta samtidigt som förlagens vinster ökar och anställdas löner stiger. Allt det här betyder att en frilansare i dag står inför valet att sälja ut sin lagstadgade upphovsrätt eller att byta jobb.

Ja, jag vet, tryckta medier befinner sig i kris. Men om det bara är frilansare som ska betala hoppar jag av tåget.  Nej, det finns ingen frihet i frilansandet längre,  det är inte ens roligt.

Fortfarande medverkar jag lite i Allt om Trädgård, eftersom jag av någon anledning inte tvingats skriva på slavkontrakt. Dessutom gillar jag verkligen dem som jobbar där. Men egentligen, fan ta Bonnier Tidskrifter, så de bär sig åt!

En annan sak, det kan bli lite tjatigt att nästan bara skriva för nybörjare. Inget fel i det, har med stor lust och glädje skrivit en nybörjarbok. Men jag måste ju få vara extrem ibland. Snöa in på den kinesiska frömarknaden, skvallra om odlingstokiga vänner, fördjupa mig i pollinering av pumpor, berätta om vinterodling …

Jag fortsätter att twittra. Det är trots allt platsen för nyheter, att dela eller hämta. Så följ mig gärna på Twitter. Och snälla, ha förbarmande! Det kommer att ta tid innan jag lärt mig wordpressa och innan jag fyllt sidan med alla viktiga ingredienser.

Jag kommer för resten inte att hålla mig med någon annan etik än de publicistiska regler jag följt under mina år som journalist. Ingen textreklam över huvud taget.

Välkommen till min odlarvärld!

Lena Israelsson

 Categories : frilans, koloniträdgård, marktäckning, upphovsrätt  Kommentarer inaktiverade för Jag ger mig – börjar trädgårdsblogga