Alla mina odlingar

Minipakchoi med saftiga stjälkar och blad. I bakgrunden rödbladig bladsarepta.

Vi är nu inne i  köksväxtodlingens andra halvlek. Många av oss har redan sått en andra omgång och satt  ut späda plantor för sen höstskörd och kanske vinterskörd.

Hann du inte med så är det ingen katastrof. Det finns möjligheter. Det viktigaste och mest lönande just nu är att bums bereda plats för asiaterna: sellerikål (pakchoi), blomsellerikål, bladsarepta, mizunakål och komatsuna. Alla extremt köldtåliga kålsläktingar, som överlever 5-7 minusgrader. I asiatiska länder fungerar de som multigrönsaker: användbara i wok, soppa, sallad, paj, dumplings. Och varför inte i gröna drinkar och smoothies?

En del trädgårdsbutiker har den goda smaken att behålla frön för höstsådd, men inte alla. Vill du snabbt få ner fröna i jorden kan det vara enklast att beställa på nätet, det vill säga om du inte var förutseende och köpte frön i våras. Ett tips till  nästa säsong!

Ser att till exempel http://www.impecta.se har börjat sälja pakchoi i ministorlek. Den är suverän vid höstsådd i Sverige. De har också komatsuna, som växer snabbt, ger massor av supermilda blad.  Vid sidan av den är mizunakål den mest lättodlade.

Thailändska pak choi-frön växer bra i Sverige. Varför inte göra en beställning när grannen åker dit.
Fyll på näringsförrådet

Men högsta prio nu är att tömma en odlingsbädd, luckra ytjorden, blanda i liten kompost och gödsla. Har du inte komposterad stallgödsel, hönsgödsel eller annan ekologisk gödsel så kan du använda färskt gräsklipp, som du täcker jorden med. Men först när plantorna börjar spira. Faktiskt det allra bästa.

En fördel med asiatiska kålblad är att de tål lite halvskugga. Det brukar finnas gott om det under högsommaren, när allt som växer har nått sin maxhöjd och lägger beslag på solljuset. Mina  asiater kommer att växa i skuggan av purjolök och ringblommor.

Enklast är att så direkt. Fiberväv är inte nödvändigt nu om du bara är petnoga med att jorden inte får torka ut. En nackdel med fiberväv så här års är att du inte ser vad sniglarna pysslar med. Men får vi en köldknäpp åker den förstås på.

I Stockholm och längre söderut kan du så asiatiska grönsaker hela augusti. Längre upp i norr, bör du göra det nu och helst i växthus/odlingstunnel.

Nu glömde jag en tråkig grej. Jordlopporna, det vill säga de pyttesmå svarta insekterna som skuttar omkring på bladen och gnager små, trista hål. En gång i tiden var de på sin höjd ett problem på våren. Nu händer det att de håller igång hela sommaren och en bit in på hösten. Finns inget universalknep för att stoppa dem. Men det hjälper om du håller jorden fuktig och det är alltid bäst att så dem sent på säsongen.

 

Juntra Viberg sår hela augusti, pak choi i växthus, spenat och koriander på friland.
Juntra sår i växthus

Här om dagen träffade jag Juntra Viberg, ekologisk odlare  i Färentuna utanför Stockholm http://juntrasgront.se/. Hon är thailändska, och för henne är de asiatiska ett måste till woken. Hon har för resten en  uteservering mitt bland grönsakslanden där råvarorna till woken förstås kommer från grönsakslanden. Hennes trädgård är ett av de bästa besöksmålen för köksväxtnördar.

Juntra  berättar att hon har slutat så pak choi utomhus på hösten på grund av jordlopporna. Som privatperson kan du utan problem både skörda och äta bladen även om det är små hål på dem. Men inte om man som Juntra säljer grönsakerna.

Hon sår i stället pak choi i växthusen, där hon  har gott om plats . På friland sår hon både spenat och koriander hela augusti. Koriander är alltid bäst vid höstsådd, hävdar hon.

 

Vinterportlak övervintrar ibland, självsår sig alltid. Ger små, syrliga blad.  Den kan även  bredsås, dvs sås jämnt över hela ytan
Två av de tuffaste

Själv kompletterar jag asiatsådden genom att så vintersallat och vinterportlak, båda på friland. Det är två småväxta bladväxter, som sniglar verkar måttligt intresserade av. Vintersallaten har lite nötig smak. Vinterportlak är frisk i smaken och pigg i vilken sallad som helst.

Båda överlever 16-18 minusgrader, enligt nordamerikanska odlingsförsök. Dessutom ger de fräscha blad till våren. Särskilt vintersallat övervintrar med bravur i södra Sverige, och ger massor med mumsiga blad till våren. Båda självsår sig, i synnerhet vinterportlak, men bara om jorden är  porös.

Jag ska inte predika jord nu, bara understryka att höstsådd kräver porös jord och helst upphöjda odlingsbäddar. En sådan jord är varm och det är precis vad som behövs under senhösten.

I stället för att så

Låter det bökigt att börja så igen? I så fall har jag två andra förslag. Det första är att marktäcka jorden med vilket organiskt grönmaterial som helst: ogräs,  gräsklipp, hö, halm, ensilage.

Alternativ två är att gröngödsla. Sprid ut jämnt med gröngödselfrön och täck tunt. Håll jorden fuktig.  Frön till honungsfacelia är lätt att få tag på, liksom påsar med en färdig blandning av olika gröngödselväxter. I oktober har du en härlig grön matta, som du vänder ner i jorden så att allt bryts ner.

Huvudsaken att jorden slipper ligga naken och sårbar hela hösten. När det regnar slås jordstrukturen sönder samtidigt som näringen läcker ut. Det fina är att både marktäckning och gröngödsling berikar jorden med mullämnen. Precis vad vi behöver för att med framgång kunna så asiater 2018.

 Categories : Asiatiska kålblad, Grönsaker, Höstodling, Odla året om, Sådd  Kommentarer inaktiverade för Bered en plats för asiaterna
Inga retarderingsmedel medel här, eller?

Förra veckans trädgårdsnyhet handlade om att vi inte bör kompostera krukväxter och  snittblommor, sådana som vi köpt i blomster- eller trädgårdshandeln. Orsak: de är ofta behandlade med retarderingsmedel (tillväxthämmande medel), som gör växterna mer kompakta. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article24903038.ab eller http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/897120?programid=1667

Rådet gavs av Agneta Westerberg, som är avdelningschef vid Kemikalieinspektionen.  Hon sa också att det inte finns några hälso- eller miljörisker med paklobutasol och liknande retarderingsmedel.  Däremot kan det finnas rester kvar i jorden. Halveringstiden är ungefär 200 dagar. Det betyder att hälften av medlet är kvar efter 200 dagar i jord. Resten kan i värsta fall påverka odlingen negativt så att det växer sämre. Men jag är skeptisk till slutsatsen. Här är mina skäl:

Gällde yrkesodlare

För det första riktade sig Agneta Westerberg till yrkesodlare av plantor. Det säger hon själv när jag pratar med henne efter förra veckans artiklar och inslag i Sveriges radio. Vid plantskolor som använder medlet är givetvis andelen krukor/snittblommor i komposten större än hos fritidsodlaren. Det kan slå igenom i den färdig kompostmyllan, vilken kan innehålla rester av retarderingsmedlet. Det i sin tur gör att det blir sämre resultat vid odling i myllan, enligt Kemikalieinspektionen.

Snabb nedbrytning i kompost
För det andra är halveringstiden 200 dagar i vanlig jord.  Men en kompost innehåller betydligt mer mikroorganismer än vanlig jord.  Alltså sker nedbrytningen hastigare. Det är ju också poängen med en kompost. Halveringstiden bör därför rimligtvis vara kortare än 200 dagar.  Exakt hur mycket snabbare är omöjligt att svara på eftersom någon sådan studie inte gjorts.
Vår gårdskompost levererar fina tomater trots krukväxter och snittblommor.

För det tredje har jag och mina grannar använt kompostmylla från en hushållskompost i ett par decennier. Där har vi också slängt snittblommor och krukväxter i normal omfattning. Och jag har själv aldrig drabbats av att det växer dåligt. Tvärtom, snarare är det för mycket krut i komposten. Mina grannar  har samma erfarenhet. Vi ser ju alla hur tillväxten tar fart när jorden  blandas upp med kompostmylla. 

Suveränt verktyg

Det  har ofta slagit mig att komposten är underskattad.  Med sitt extremt rika innehåll av mikroorganismer är den i själva verket ett suveränt verktyg för att bryta ner mediciner, bekämpninsmedel, retarderingsmedel … samtidigt som den förvandlar det biologiska avfallet till ovärderlig mylla. Jag kommer därför att fortsätta kompostera både krukväxter/snittblommor.  Skulle vara intressant att höra hur ni resonerar.

Apelsinmyten

Tycker för resten att nyheten  om retarderingsmedel i komposten liknar apelsinmyten, den som  handlade om att man inte kan kompostera apelsinskal eller andra fruktskal, eftersom de är sprutade med bekämpningsmedel. Den myten har förföljt mig men verkar äntligen ha somnat in. Tack och lov.  

Hoppas att du förstår att jag inte på något sätt försvarar användningen av retarderingsmedel. Tvärtom, det är bedrövligt att blommornas naturliga skönhet inte duger utan att de ska formas om med hjälp av kemikalier. Lika sjukt som att färga snittblommor. Vem vet för resten hur medlet påverkar dem som jobbar med odlingen år ut och år in?

Nej, så klart vi ska kräva naturliga/obehandlade krukväxter och snittblommor. Själv lovar jag att aldrig köpa en krukväxt eller snittblomma utan att ställa frågan ”Är de behandlade med retarderingsmedel”?  Är svaret ja blir det inget köp.

 Categories : kompost., krukväxter, Plantor, Trädgårdsbranschen  Kommentarer inaktiverade för Kompostera krukväxter – eller inte?
Massor av morotsplantor i liten kruka – blir inte en enda vettig morot. Dels står plantorna för trångt, ett par millimeter från varandra. Dels överlever plantorna inte när du särar på dem och planterar ut dem.

Trädgårdsbranschen blomstrar. Varje år omsätter den 80-90 miljarder och vinsterna ökar.  Men hur är läget med växterna, servicen, konsumentnyttan? Svårt att säga, eftersom journalister som skriver om trädgård sällan granskar branschen.

En sorglig syn på Plantagen

Så nu tänker jag dra mitt strå till stacken, och då handlar det om Plantagen, marknadsledande i Sverige och med 124 butiker i Sverige, Norge och Finland. Förra året köptes företaget upp av riskkapitalbolaget Ratos. Något engagemang i trädgård/odling finns inte.  Syftet är att öka företagets tillväxt. Och det gjorde de snabbt. Nyligen köpte de Saba Blommor AB, vars snittblommor och krukväxter säljs på 700 försäljningsställen i Sverige.

 

Druvplantorna har frusit. Men varför står de här – för att kunderna ska köpa dem?
Vissen kryddkorg till sommarens barbecue. Idén är för resten idiotisk. Bättre köpa en kraftig planta av varje krydda och sätta i en större korg eller tunna.

 

 

 

Knölfänkålens rötter är på väg upp ur krukan. Dessutom flera plantor i en kruka, funkar inte.
Råder ingen att köpa tomatplantor med gulnade blad. De mår sällan bra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag nu kritiserar Plantagen så är det utifrån vad jag med egna ögon sett och fotograferat i Plantagenbutiker i Stockholm det här eller förra året.  Till det kommer att jag ofta får rapporter från fritidsodlare som har gjort samma iakttagelser som jag, inte bara i Stockholm.  Mitt fokus ligger på köksväxter, och det är också bland dem jag ser de mest vanvårdade plantorna.  Men där finns också prydnadsväxter som inte borde säljas till fullt pris eller inte alls. Alldeles för många.

 

Skenet bedrar

För ett par veckor sedan besökte jag  Plantagen i Farsta.  De flesta grönsaksplantorna slokade av torka. Andra var så illa däran av frostskador att de redan fått sin dödsdom. Hälften var förväxta i för små krukor.  När plantor trängs i för små krukor drabbas plantan av näringsbrist. Växten utvecklas  därför inte normalt. Dessvärre verkar det som om Plantagen ändå lyckas prångla ut de här plantorna.

Det lilla blomkålshuvudet lockar kanske. Men den är ett tecken på att plantan såtts för tidigt och farit illa.
Blomkålen tar priset

Blomkålsplantorna var bland det värsta jag  sett i plantväg. De var sådda för tidigt och växte fortfarande i den första lilla krukan. När plantor utsätts för sådan stress går de i blom i förtid för att hinna  reproducera sig.  I det här fallet genom att bilda blomkålshuvuden, inte större än 4-5 cm. Jag tror säkert att det söta lilla huvudet förför en eller annan. Men det är oätligt och det innebär att det inte blir mer skörd.

En vecka senare besöker jag samma butik i tron att de ska ha hunnit få ordning på butiken. Men icke. Och här om dagen tittade jag in på Plantagen vid Bergianska trädgården. Samma förväxta blomkålsplantor där, förutom en rad andra usla plantor.  Får jag föreslå komposten för blomkålsplantorna och pengarna tillbaka till den som lurats att köpa dem. De kostar 49 kr/st.

En tabbe som Plantagen och även andra trädgårdsbutiker gör är att de säljer plantor  av grönaker som egentligen mår bäst av att sås  direkt och som inte tål omskolning. Det gäller främst dill och koriander. Lyckas du plantera ut dem så går de genast i blom. Borde inte handeln ha koll på det? Här handlar det alltså inte alls om slarv utan om okunskap.

 

Ska föreställa pak choi, men jag tvivlar. Men ett asiatisk bladväxt är det. Och de ska växa i egen kruka. Delningen kommer inte att fungera, utan leda till att plantan genast sticker i blom.
Inte mycket till timing här. Broccoli-plantorna har såtts för tidigt, fått för lite ljus, möjligen också för hög temperatur.
Billigt på Plantagen, nja …

Men plantorna är ju billiga på Plantagen? Inte alls. Jag hittar lika billiga växter på många andra ställen och av bättre kvalitet.

När det gäller grönsaksplantor har branschen ryckt upp sig under senare år – utom just Plantagen.

Till exempel besökte jag  i förra veckan en handelsträdgård i Åkersberga. Sallatsplantorna var lika kompakta och fina som i en italiensk trädgårdsbutik. Och det vill inte säga lite. Sådana sätter igång och tokväxer så fort du gräver ner dem i jorden.  Just de här hade producerats av en plantskola i Stockholms närhet. Så visst går det!

 

Vilseledande fröråd

Förr var det erfarna odlarrävar som sådde egna grönsaker, nu är odling en folkrörelse och merparten är nybörjare.  Jag ser dem ofta stå framför fröställen och lusläsa texten på påsens baksida för att greppa hur växten ska odlas. De utgår från att det som står på påsen är korrekt. Det är det  inte när det gäller Plantagen, som numera säljer sitt eget märke.

Texterna är både märkliga och felaktiga. Du får inte ens besked om tomaten är en högväxande sort eller en busksort, vilket är avgörande för odlingsmetoden.  Någon tomatsort är röd på bilden, gul i texten.  Brytböna kallas dvärgskärböna. Chilipeppar och aubergin kan sås utomhus i drivbänk på våren.  Milda makter,  de ska sås inomhus i januari-februari. Bondbönorna däremot sås redan i februari! Ovanpå tjälen eller? Sen har vi den asiatiska långbönan vars baljor blir 60 cm. Klart många väljer den, ovetandes om att den på sin höjd funkar i uppvärmt växthus. Luring alltså, tycker i alla fall jag.

Mitt råd till dig som är nybörjare och köper dina frön hos Plantagen är därför att strunta i vad som står på påsen. Kolla i stället på nätet, läs trädgårdsböcker, fråga mer erfarna odlare,. Tyvärr kan du inte ringa kundtjänst – den är avskaffad.

Jag  klagade faktiskt redan förra året på fröpåsarnas vilseledande texter. Personalen i butiken svarade   att de var väl medvetna om att texterna var felaktiga och att de därför skulle byta leverantör 2017. Men vi fick alltså hålla till godo med de felaktiga texterna.  I våras skrev jag om det på sociala medier. Fick så småningom svaret att de nu ändrat på nätet. Men vad hjälper det kunden som står i butiken och plockar på sig påsar för hundratals kronor. En påse kostar ju uppåt 50-lappen i dag.  Jag kan inte tänka mig någon annan bransch där man med berått mot prånglar ut varor med felaktiga bruksanvisningar och fortsätter göra det trots kritik. Jag får en obehaglig känsla av att man profiterar på odlares okunskap.

Nej, den torvfria jorden är inte KRAV-märkt.
Torvfri blomjord – eko eller inte

Plantagen säljer numera en torvfri jord som är rätt mysig att jobba med. Den är baserad på kokosfiber. Här om dan fick jag ett reklamblad i brevlådan där jorden är försedd med KRAV-märke. Märkligt tänkte jag. Har verkligen svenska KRAV godkänt kokosfiber från andra sidan jordklotet?

Jag kollade innehållsförteckningen, som var något motsägelsefull även när det gällde gödselinnehåll.  Jag ringde typ 20 samtal för att få hjälp att reda ut det. Det var inte lätt.  Det finns ingen trädgårdskunnig på huvudkontoret, fick jag veta. Jag hänvisades  i stället till butikschefer.  En av dem sa att det var konstgödsel i jorden. Andra ”trodde”  den var ekologisk. Jag hänvisades också till Kundtjänst, samma kundtjänst som lagts ner.

Till slut fick jag ändå besked. Den torvfria blomjorden innehåller ekologiskt godkända gödselmedel samt kokosfibrer. Men kokosfiber är inte godkänt av svenska KRAV.  Därför är inte heller produkten KRAV-godkänd. Varför då dunka på ett ohederligt KRAV-märkte på reklambladet?  Möjligen är det är ett misstag, men i så fall ytterligare ett exempel på att Plantagen måste höja kompetensen och anställa folk som verkligen kan jord och odling. Jag betvivlar inte att Plantagen är bra på att sälja grillar och trädgårdsmöbler. Men det är inte samma sak att sälja kålplantor och jord.

Svenska odlare är ett entusiastiska släkte som förtjänar en sjysst trädgårdsbransch med bra växter till bra priser och med rimlig service. Där har Plantagen stora brister. Håller du med – dela gärna detta.

 

 

 

I

 

 Categories : Grönsaker, Grönsaksplantor, plantagen, Plantor, Trädgårdsbranschen  Kommentarer inaktiverade för Bottenbetyg för Plantagen
Kolla färgerna – vackraste montern, tycker jag.

Visst var det korv, vaxdukar och strunt i överflöd vid trädgårdsmässan. Men vem bryr sig när man träffar så många passionerade odlarsjälar och gamla kolleger Eller hittar saknade frön och fyndar mormorsperenner. Här följer en rapport från min första dag på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar.

VACKRAST?  Absolut Hvilans trädgård i temperamentsfulla gula och röda färger. Till det kornblå odlingstunnor och byggnationer. Visst låter lite gapigt, men inte alls. Det var mjukt och vilsamt tack vare en suverän växtkomposition.

En av eleverna slängde fram ett papper och bad mig rösta på Hvilans Utbildning som Bästa monter. Jag röstade alltså på montern, utan att en enda ätbar grej växte där. Gissa vilken som blev Bästa monter. Just det, Hvilans Utbildning. Vilket privilegium att få vara elev vid  http://www.hvilanutbildning.se

I Koloniförbundets monter får du din jord analyserade av Niklas från Rölunda gård.

JORDIGAST? Det var Koloniträdgårdsförbundets monter. Om jag besökt den först hade jag nog röstat på den. Inte för färgernas skull utan för att montern var pedagogisk och handlade om något så viktigt och fascinerande som jord.  Jordfrågan behandlades från alla aspekter och du kunde med dina händer känna på och lukta de olika jordarterna. Kul också med TV-skärmen som visar hur mikrober och maskar jobbar och sliter i jorden.

Bakom en klunga fokuserade damer med var sin påse i handen stod Niklas från Rölunda gård http://www.rolunda.se Besökarna får ta med sig jord från egen trädgård, som han analyserar, dels pH-värde, dels näringstillståndet. Ingen detaljerad analys, men ett grovt mått på näringstillståndet. Efter det rekommenderade åtgärder, mest mer mullämnen. Med sig fick odlaren ett protokoll. Gissa om det var kö till Niklas.

KNÄPPAST? Påståendet att ett högt pH-värde i jorden kan sänkas med cocacola. Någon som har erfarenhet av den galenskapen? Rådet kommer ursprungligen från en expert.

Paul Teepen med sitt suveräna gräv-redskap för stora grönsaksland.

BÄSTA MANICKEN? Absolut Paul Teepens. Han är småbrukare och inte minst ekologisk odlarprofet. Nu har han och en kompis tillverkat ett redskap i järn efter holländsk förebild. Det används för att bryta upp tung jord i stället för att gräva den och störa mikrolivet. Du sticker ner gaffeln i jorden och lättar på kokorna från underlaget i stället för att vända på dem. Ett miljövänligt och ryggvänligt alternativ till grävning. Men knappast för en pallkrage.

DAGENS POTATISKÖ? Som vanligt var kön till sättpotatisen lång, dvs till Larsviken http://www.larsviken.se  Men det gör inget, för vi  potatisodlare har mycket att snacka om, typ ”vilken brukar du odla”. Hetast var nog den tidiga sorten ’Casablanca’, som gett hög avkastning hos mig. Den var dessutom ”årets  potatis” enligt Larsviken.

Jag valde en ny tidig sort, ’Andrea’, eftersom favoriten ’Orla’ var slut.  Enligt Larsviken är ’Andrea’ en potatis med gourmetsmak som gillas av restauranger. Kunde inte heller motstå ’Violett’, som har blåsvart kött. Ja, jag vet att det är en sen sort och det ökar risken för att den angrips av potatisbladmögel som sedan smittar tomaterna. Men den får växa på gården, där finns knappast bladmögel. Framför mig ser jag redan en tallrik med kokta, kluvna violetta potatisar fyllda med färgrika grönsaker.

 

Andrea Pettersson från Så Syrien fick löfte om massor av frön att skicka till Syrien.

GLAD I DAG: Andrea Pettersson från Så Syrian blev glad över att Runåbergs frö lovade att skänka mängder av frön. Hon höll också ett föredrag om bristen på mat och bristen på frön i Syrien och i flyktingläger. Jag träffade henne precis när hon gick ner från scenen och fick se en publik som var starkt berörd av hennes bilder och berättelse. ttps://www.facebook.com/SaSyrien/

EFTERLÄNGTAD BOK?  Författaren och trädgårdshistorikern Lena Nygårds bok  ’Rällsjö-Brita är mitt namn´ hann bli klar till mässan. Boken är ett dokument om en bildad och växtkunnig kvinna i den lilla dalabyn Rällsjöbo. Hon blev 105 år , skrev dagbok större delen av sitt liv, om sin vardag i ett småbruk med självhushåll, men också om växterna i hennes märkvärdiga trädgården. Boken bygger delvis på Britas detaljerade anteckningar. Författaren har kartlagt både Britas liv och gårdens historia, samt alla växter. Trädgården var en genbank över allmogens gamla trädgårdsväxter, varav många nu räddats och lever vidare.

Jag träffade själv Rällsjö-Brita när hon var 100 år och precis hade flyttat till serviceboende i Bjursås. Hon kunde fortfarande namnen på alla växter på gården, på svenska, latin och bjursåsmål. https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/4/bokslapp-rallsjo-brita-ar-mitt-namn/

ÅRETS BLOMQVISTARE: Varje år besöker jag den finska plantskolan Blomqvists monter för att hitta något nytt i frukt- och bärväg. I år blev det en dvärgmandel, det är en vacker liten buske med ätliga men oansenliga pyttemandlar. http://www.blomqvistintaimisto.com

Hon heter ’Kvinnsgröten’ och är en mörkrosa gammal såpnejlika. En av flera perenner som räddats kvar och nu kan köpas, bl a på mässan.

NYA KULTURVÄXTER? Varje år kommer gamla mormorsväxter ut i handeln. Det är tack vare POM:s (Programmet för odlad mångfald) insamlingar från gamla trädgårdar. De har börjat säljas  under varunamnet  ”Grönt kulturarv”.

Eftersom jag tröttnat på bortskämda perenner har jag bestämt mig att satsa på ett tufft, självständigt gäng.  Och vad är då bättre än att plantera perenner som överlevt kanske 100 år utan knappt någon skötsel.

Alltså köpte jag ’Kvinnsgröten’, namnet på en mörkrosa såpnejlika. Visste inte ens att de kunde vara annat än blekrosa.  Hittade också en bedårande brittsommaraster, den vackraste av alla astrar. Flera gamla höstastrar, humlesorter för öltillverkning, perenna kronärtskockan ’Herrgårds’, rotäkta bondrosor finns också på hyllorna i Grönt kulturarvs monter . http://perenner.se/tradgardsinpiration/gront-kulturarv/

STÖRSTA ÖVERRASKNINGEN? Vem står i Cecilia Wingårds luktärtsmonter om inte blomsterkonstnären Gunnar Kaj. Jag var inte dummare än att jag bad honom komponera ett gäng sorter till en pyramid i min trädgård. Han valde färger som jag skulle betrakta som omöjliga ihop. Vitt, violett tillammans med den rödvitblommande sorten sorten ’America’. Återkommer med resultatet. http://ceciliawingard.se/

Johnny Andreasson berättar att försäljningen av frön till just grönsaker fortsätter att öka.

KÄRT ÅTERSEENDE: Runåbergs Fröer är tillbaka på mässan, och den stridbare fröhandlaren Johnny Andreasson berättade att han nu utökar arealerna för provodling, eftersom intresset för köksväxtodling bara växer och växer.  Jag passade på att bunkra upp med frön till bland annat vinterportlak, storbladig kryddkrasse ’Wrinkled Crinkled Cress’ och den höga, gröna skärbönan ’Eva’ som ger hög avkastning.

MISSADE:  Mycket, bland annat att köpa min älsklingsmangold ’Lucullus’ och att köpa roliga ympkvistar. Hann inte heller kolla in den nya Natur & Trädgård, en trädgårdstidning som nyligen bytt ägare.  Eller snacka chili med chiliodlarna. Jag får nog åka tillbaka på söndag.

 

 

 

 Categories : Bär, Jord, perenner, trädgård, trädgårdsmässa  Kommentarer inaktiverade för Jordigt och färgrikt på trädgårdsmässan 2017

 

Varmbänken är i år placerad i en låg odlingstunnel inne i tunnelväxthuset.

Märklig  känsla, det är mars månad och sådden och planteringen är färdig i tunnelväxthusets tre bäddar. Redan spirar rädisor och rucola. Bra start på vårbruket tycker jag.

Mitt tunnelväxthus är på 3×4 m. Det är 250 cm högt, lite väl högt tycker jag. Jag beställde det på nätet från Averto i Lettland, https://averto.lv/en/greenhouses/film-greenhouses/greenhouse-nova/. Plasten är ofärgad (”Albo”). Tunneln  är inne på sitt tredje år och än så länge felfri.

Jag har tunneln på en odlingslott i Skarpnäck.  Får man verkligen det? undrar du som är kolonist. Det gjorde jag också. Så jag ringde kommunen vars tjänstemän kliade sig i huvudet ett par timmar och återkom sedan med svaret att en tunnel definitionsmässigt inte är ett hus. Ett hus ska ha väggar och tak, det har inte tunneln. Den är som en malgarderob, bara ett överdrag och en separat stomme av galvaniserat stål.

Alltså gällde inte byggförbudet. Gissa om det blev bråttom att få upp tunnelväxthuset.

Lobbar för fler tunnlar

Jag ingår nu i en arbetsgrupp inom Koloniförbundets Stockholmsregion (FSSK). Vi har skickat in en skrivelse till Stockholms stad för att de ska ge ett officiellt godkännande. Håll tummarna för att det inte dyker upp  någon byråkrat som inte förstår att odlingslotter är till för att odla på och att odlingstunnlar gynnar odling något alldeles otroligt. Kruxet är bara placeringen, att tunneln inte får skugga grannens odlingar. Men det gäller ju också trädplantering och allt annat du gör på lotten.

Tunnelväxthuset juli 2015. Båda dörrarna fick vara öppna under högsommaren.
Tomatskörd i tunnelväxthuset 2016. Nästan bara gamla kultursorter.

 

Så använder jag tunnelväxthuset:

1.  Odling av tomat, chili, slanggurka, paprika och aubergine. Gärna lite basilika också. Jag får lika fina skördar som i ett vanligt växthus, det vill säga ett växthus utan värme.

2. Sår primörer, mest snabbväxande blad och redan under vintern eller tidigtpå våren. Efter skörd planterar jag ut tomater och de andra värmeälskarna.

3. Jag driver förstås också upp plantor och planterar sticklingar. Ja, tunnelväxthuset är min verkstad/lekstuga också.

 

+23,8 grader i jorden.
Mina tre odlingsbäddar i mars

Jag har tre odlingsbäddar i växthuset, 110 cm breda och 40 cm höga och med rätt mumsig trädgårdsjord i, matad med mängder av kompost och stallgödsel. Bokashikomposten har bidragit, dvs  med köksavfall som syrats med EM-bakterie och sedan grävts ner i botten.

Den första bädden fungerar som en varmbänk, där stallgödsel värmer upp jorden. Jag grävde ur den 40 cm djupa bädden för ett par veckor sedan, fyllde den med en mix av en del färsk stallgödsel och knappt två delar halm.  Borde ha gjort det på senhösten. Men det gick bra ändå eftersom jag fyllt gropen med halm och annat värmande som hindrat tjälen från att  tränga ner.

Övervintrad vintersallat.

När temperaturen var 50 grader lade jag på en decimeter trädgårdsjord. För en vecka sedan, det vill säga när jorden var 24 grader,  sådde jag, men bara supersnabba saker, som plocksallat, rädisor, rucola och givetvis spenat. Nu har det börja gro för fullt.

I den andra bädden satte jag ut plantor av grönkål, salladslök och vintersallat redan i september när gurkorna var skördade. De här plantorna kommer alla att växa till sig så fort vårvärmen kommer .Det blir grönkål av primörkvalitet. Vintersallaten skördar jag redan.

Den tredje bädden vintersådde jag i början av december. Sådde dill, persilja, spenat i en halvfrusen jord. Men också lite spetskål – bara för att få lite tidiga plantor. Majrovor också, de smakar bäst på våren. I den här bädden ser jag ännu inte tillstymmelse till grönska.

För den som vill veta mer om tunnelodling finns den livaktiga facebookgruppen Odla i tunnel. I min senaste bok Odla året om berättar jag mer om tunnelodlingen. Mer om bokashi:  https://www.bokashi.se/

 

 Categories : Odlingstunnel, Sådd, varmbänk, vinterodling  Kommentarer inaktiverade för Klappat och klart i tunnelväxthuset
Lantsorter som Asarums vaxböna, har dukats upp till fröpopup.

Ibland går det undan. I julas rapporterade jag om läget i den segdragna fröfrågan, den om EU och våra frön. Jag berättade den glädjande nyheten att danskar och fransmän lyckats visa att Europas jordbruksmyndigheter tolkat EU-direktiven fel och på tok för strängt  http://odla.eu/min-julsaga-handlar-om-fron/.

Danskarna startade en frörörelse under namnet Fröpopup. Överallt i Danmark poppade det upp minimarknader (fröpopups), där det byttes och såldes frön, allt i strid med danska jordbruksverkets idé om hur lagen skulle tolkas. Till slut insåg danska myndigheten att rörelsen inte kunde nonchaleras och kallade fröföretag och representanter för Fröpopup Danmark till förhandlingar.  Det resulterade i en betydligt rimligare tolkning av lagen än den svenska. Den vill vi ha i Sverige också.

Symbolen för Fröpopup-rörelsen, Danskar och norrmän har en likadan.
Nu tar vi fighten även i Sverige

Jag avslutade julhelgens blogginlägg med en fröappell, där jag önskade att vi skulle få en liknande rörelse i Sverige. Det har vi nu. Detta tack vare mina två husorgan, Föreningen Sesam och Förbundet Organisk Biologisk odling (FoBo). Vi samarbetar med Fröpopup Danmark och Fröpopup Norge. Redan har några fröpopup arrangerats, i vårt land och flera är på gång.

Vad är då ett fröpopup? Jo, det är en liten marknad där frön och odling står i centrum. Vi byter frön, säljer frön, delar med oss av odlingstips och frökunskap. Drömmen är att varje fröpopup  blir en samlingspunkt för alla som vill rädda jordklotets underbara men hotade mångfald av köksväxtsorter. Men också en mötesplats för alla som vill befria frön från meningslösa förbud och från privatisering.

Privatiseringen av utsäde en utveckling som sker över hela världen och gör det omöjligt för odlaren att så med egna frön.  De gamla sorterna har ersatts med dyra hybrider som inte kan reproduceras.  För oss i Sverige är EU-reglerna särskilt provocerande, eftersom vi inte kan/får odla frön från till exempel Ryssland, Kina och Kanada, trots att de sorter som fungerar i vårt klimat.

Här viks fröpåsar och packas frön till fröpopup.
Ett litet bord är också ett fröpopup

Sedan ett par veckor har Fröpopup en facebooksida.  Och nu är även vår hemsida uppe http://fropopup.se . Här hittar ni  mer om bakgrunden och mer frökunskap. Ni får också praktiska tips på hur små eller stora fröpopups kan arrangeras. Men viktigast av allt – där finns ett kalendarium där vi lägger in alla fröpopups i landet.

Nu hoppas vi att ni får lust att starta ett fröevent. Varför inte starta mede något litet i år. Ett bord med lite frön och kanske plantor duger gott. Men glöm inte att lägga in det i kalendariet, vilket ni gör genom att mejla info@fropopup.se.

Ska bli intressant att se vilka vindar en svensk frörörelse kan dra upp. Men också roligt att  träffas.

 Categories : EU:s frödirektiv, frö, Fröpopup  Kommentarer inaktiverade för En  frörevolt har smugit igång
Håll fingrarna i styr, allt kan inte sås nu.

Det här inlägget ska bli det klokaste jag skrivit på länge. Innebörden är enkel – ge fan i att så gurka i februari!

När det gäller förkultivering (förodling inomhus) är vi många som måste lära oss självbehärskning. Jag har själv tränat i decennier. Så när jag nu varnar för tjyvstart gör jag det utifrån egna misslyckanden.

Många gånger har köksfönstret blivit platsen för en tät djungel av ranglig grönska redan i april. Rena mardrömmen att trassla ut plantorna och plantera ut dem. Orsak: Jag har förstås tjyvstartat.

 

Nej, tomatsådden får vänta.

Så här dags har jag redan sått mycket chilipeppar. Sorter som tillhör arten Capsicum chinensis och Capsicum pubescens sådde jag redan i slutet av december.

Men paprika och chili som tillhör Capsicum annuum (vanligast) och Capsicum baccatum kan jag även tänka mig att så i mars. De har kortare utvecklingstid och hinner ge frukt även vid sådd i mars. Men ärligt talat, februari är bättre.

Tomat har jag gudskelov inte sått än, men gudarna ska veta att jag fingrat på fröpåsarna. Jag vet ju att februarisådd är bortkastat. Det är ändå de marssådda plantorna som vinner i slutänden. De är inte lika höga, men definitivt kraftigare. Bara om du odlar i växthus, särskilt  om det är uppvärmt, är det vettigt att så i februari. Nedan följer en förklaring varför det är poänglöst eller  katastrofalt att så till exempel gurkväxter i februari.

 

Squash sådda i början av april – perfekta för utplantering.
Bör inte sås i februari:

Alla slags bönor, gurka, alla kålslag, majs, melon, pumpa, squash. Gäller även frilandstomater.

Kan sås i februari:

Aubergin, chilipeppar, purjolök (en omgång kan gärna sås i mars), alla typer av selleri, växthustomater.

 Vad händer vid tjyvstart?

FÖR VARMT. Växter som gillar att växa i starkt ljus och i svensk sommarsvalka reagerar negativt om de måste stå länge i inomhusvärme. De blir rangliga och klena. Värme behöver de bara när fröna gror och och två veckor till. Det gäller i allra högsta grad alla gurkväxter. Sår du gurkorna i februari kommer plantorna att vara fullständigt förklenade i april, maj när det är dags att plantera ut. Frågan är om de ens överlever. Om de gör det krävs en lång etableringstid på den nya växtplatsen. Bättre så två, tre veckor innan man brukar plantera ut i din landsände. Då kommer plantorna att vara små men livskraftiga. Det är också bättre med en låg, kraftig tomatplanta än en lång, ranglig.

FÖRVÄXTA RÖTTER. Om rotsystemet är så förväxt att det bildar en härva av rötter kan plantan få problem vid etableringen ute i jorden. Det händer ofta vid för tidig sådd. Hade du planterat om i större kruka hade du sluppit problemet.

PLATSBRIST. Av tio frön i en liten kruka blir det i maj lika många stora krukor med storväxta plantor  Risken finns att det blir så trångt att de/du inte ryms eller att de skymmer varandra. För övrigt vill inga plantor stå trångt.

Chilipeppar under två lysrör (T8) i reflekterande armatur.
Massor av ljus

Min utgångspunkt är att vi har växtbelysning, till exempel i form av lysrör (T8 eller T5). Eller varför inte lyxig växtbelysning av LED-typ (30 watt med rött, blått och vitt ljus).

Har du inte växtlampor krävs ett soligt och ljust fönster för att det ska fungera. Annars blir plantorna veka och ynkliga. Med ett soligt fönster är det däremot okej utan lampor, men så gärna ytterligare en vecka senare.

En annan generell grej vid förodling är att fröna vill ha värme för att gro. Det går bra med rumstemperatur, men går lite snabbare om det är något varmare. Men plantan vill däremot ha det lite svalare än det är i våra bostäder. Bara genom att skruva ner elementens termostat får du en positiv effekt. Om du inte råkar ha en

Eller kolla vilken grupp

Ett annat sätt att bestämma när sådden ska ske är att dela in växterna i grupper efter hur lång tid före beräknat sista frost som de ska sås. Hur gör vi det? Jo, gå in på www.smhi.se/kunskapsbanken/varens-sista-frost-1.77151 . Där kan du kolla när den sista frosten beräknas inträffa där du bor. Observera att jag endast tagit med växter som normalt eller ofta förodlas inomhus. Här är de fyra växtgrupperna:

12-18 veckor före sista frosten: Purjolök, selleri, chilipeppar och aubergin. chilipeppar och paprika.

7-8 veckor före sista frosten: Tomat, kapkrusbär, tomatillo.

4-6  veckor före sista frosten: Vitkål, brysselkål och alla andra kålslag, majs.

2-3 veckor före sista frosten: Gurka, rosenböna och andra bönor (om du ö h t förodlar dem), squash och, pumpa.

 Categories : Förkultivering, frö, Sådd  Kommentarer inaktiverade för Om vådan av att tjyvstarta
Mellan pumpor och ärter.

Visst minns ni TV-serien med danskan Camilla Plum i sitt bondkök? Och dofterna från det nybakta brödet och de kryddiga grytorna som gick rätt tvärs genom rutan. Men kära trädgårdsvänner, vi missade att hon är storslagen även i sin trädgård. Och  intressant.

Det dröjde skamligt länge innan jag själv for till Fuglebjergggard, Camillas 1800-talsgård i närheten av Helsinge i norra Själland. Här driver hon ett ekologiskt lantbruk men har också skapat en köksträdgård som vi knappast sett maken till på en bondgård. Ja, det skulle vara Mandelmanns i Sverige.

När jag kommer till Fuglebjerggard är Camilla mitt uppe i en guidning av pensionärer. Hon ser ut som i TV, klädd svart och linne, med en schal virad runt huvudet och cig i munnen.  Nej, för resten ciggen hade hon nog inte i TV. Det första jag hör henne säga till pensionärerna är att de ska hålla för ögonen om de tycker att det är mycket ogräs. Men varför det? Jag fascineras snarare över att man kan släppa ogräset så pass fritt samtidigt som trädgården ser välvårdad ut och grönsakerna mår prima. När hon tog över gården för 20 år sedan hade tiden stått stilla i decennier.  Den känslan har hon bevarat. Liksom ljudbilden av nöjda hästar, höns, får, grisar …

Chilirekord

Nu finns här också också gårdsbutik, kafé, musteri, plantskola. Liksom fröhandeln, som även är näthandel. Camilla säger att det är Nordens största, och det skulle inte förvåna mig. 100 tomatsorter, 138 chilisorter låter i alla fall som ett rekord. Samtidigt får jag en stark känsla av att många av fröpåsarna skulle få EU och danska jordbruksmyndigheter att se rött.

Opiumvallmons frökolvar tillsammans med vitlökens topplökar.

Kan inte tänka mig att alla är registrerade enligt EU-konstens alla regler. Ska bli intressant att få Camillas kommentar. Trädgården är alltså inte pedantisk som en engelsk trädgård även om det vackra växthuset är viktorianskt. Den är inte heller förutsägbar som den  traditionella svenska köksträdgården. Och den rymmer inte bara de vanligaste köksväxterna.

Men kombinationerna är utsökta och finurliga, som vaxblommor och purjo eller vallmons frökolvar som bildar ett bollhav  med vitlökens topplökar. Och här får jag äntligen se perenn grönkål, något  läderartad, men bevisligen flerårig.

 

Sallat mellan rosenbönor.
Inga primadonnor

Ärter är Camillas mest älskade köksväxt. De är är ”inga primadonnor” utan stadiga och kraftfulla, säger hon och spänner armmusklerna. Här kantar de gångar och bildar struktur i den frodiga trädgården. De flesta är gamla danska sorter från Nordiska genbanken eller från den danska föreningen Frösamlerne. De har underbara namn som ’Lollandske rosiner’ och ’Holgers kaempeärt’ och många är märkligt rikgivande. Bara i Lycksele i Lappland har jag sett så produktiva ärter.

I ladugården har Camilla, som i begynnelsen var industridesigner,  hittat diverse skrot att låta växterna klättra på. Men också att bygga trädgårdsrum med. Kolla salladsrummen på bilden ovan. Vilken underbart liv för ett salladshuvud, mellan väggar av rosenbönor och i en bädd av ensilage.

 

Uppfrån fr vä: Majrova ’Goldball’, vallmo och växtstöd av järnskrot, dahlia ’Duet’, ärta ’Lollandske rosiner’
Idel grönkål, 17 olika sorter, i ett enda böljande land. 
Kålåkern bakom parkeringen

Camilla har sparat det bästa till sist – grönkålen bakom bilparkeringen. Nu får ni hålla i er:  17 olika sorters grönkål på en hel åker på 500 kvadratmeter. Ni måste förstå att det var en svårsmält skönhetsupplevelse för mig. Allt frodigt, välväxt och inte ett dugg ätet på. Bladen krulliga, flikiga, krusiga, böljande och i alla nyanser av lime, grönt och stålgrått. När jag står där kan jag inte komma på att jag någonsin sett något vackrare. Många sorter är gamla, inga är hybrider, som Camilla avskyr.

Grönkål ’Frilly’ växer snabbt.

För mig är de superkrusiga sorterna intressantast, som ’Frilly´. Alla sorter av den här typen härstammar från ryska och sibiriska grönkålssorter, till exempel ’Russian Red’ och ’Siberia’ (Brassica napa). De växer snabbare än vanlig grönkål och har en något mildare och sötare smak. Unga blada är perfekta i sallad, äldre är bäst till matlagning. ’Frillys’ fina krull gör att det är jättelätt att hacka ner dem, halva jobbet är redan gjort. Sedan är den vansinnigt snygg.

Och tänk på härdigheten! Kan man bara skydda mot vilt är vinterns vitaminer fixade.  Enligt amerikanarna tål ’Frilly’ ner till 6-12 minusgrader. Svartkål tål ned till 8 minus, vanlig grönkål överlever ned till 18 minus.

Runt växthuset ätliga och vackra örter: krasse, gurkört, anisisop, fänkål mm. Men också spaljerade fruktträd.
Kökssnack med Camilla

Ett fika med Camilla i hennes  kök är uppfriskande. Hon avfärdar utan vidare allt snack om trädgårdsterapi. Det är ju löjligt. Man ska inte behöva vara sjuk för att odla och det är inte heller ett botemedel.  Alla mår bra av att arbeta i en trädgård och det är lätt att tänka. Och nu passar jag på att fråga om om EU och fröna, om hon inte fått besök av jordbruksmyndigheten. Då skrattar hon:

–  Om jag har. De var här några gånger, och jag väntade varje dag på att de skulle beslagta min frön.

Här odlas och testas chilipeppar, som odlas i lerkrukor, paprika, tomat och aubergin.  Även här är jorden täckt av ensilage.

Men hon har hittat en lösning som jurister har kikat på och som myndigheterna köpt.  Hennes trädgård är också en prydnadsträdgård där hon väljer köksväxter som är matnyttiga och vackra. Tänk bara på fänkålens plymer av dilliknande blast eller på vitkålens silvriga klot eller på blodröd sallat. Visst är det prydnadsväxter.

På samma sätt som hon använder grönsaker till prydnad använder hon blommor som mat, gärna krasse, dagliljor, ringblommor, gladiolus… Hon föreslår en sallad med gladioliusblommor i fem, sex olika färger.  ”Nästan porno!”

Hybrider är odemokratiskt

Jag undrar varför hon mest odlar gamla sorter. För smaken, säger hon först. Sedan berättar hon om Dansk kökspumpa, en unik dansk så kallad lantsort  som  odlats  här i generationer.

Sorten är oerhört spröd och lades förr  in i vaniljsocker och ingefära. För några år sedan fick hon en fråga om hon hade frön. Det var då hon upptäckte att den inte längre fanns i något frösortiment. Hon tror det var en svensk fröfirma som köpte upp den och lade ner produktionen.

Camilla satte igång att leta och hittade till slut en frösamlare som hade kvar en påse gamla frön. Han lyckades sparka igång fröna och fick fram 2 000 fräscha frön. Nu är dansk kökspumpa inte hotad längre och Camilla håller den själv i odling.

En typisk Camillakombo: gurkört i vitt och lila med egyptiska lerkrukor.

-Bevarandet är enormt viktigt, men  frön ska inte bara förvaras i genbank. Det blir som ett museum för växter. Nej, de ska odlas.

Camilla befattar sig inte med hybrider, det vill säga korsningar som ger sterila avkommor och som är patenterade. Vi kan alltså inte ta frön av dem.

-De är ett brott mot demokratin. För 10 000 år sedan började människor förädla grönsaker. Fröna var en gemensam ägodel och skickades vidare till nästa generation. De i sin tur fortsatte att odla och förbättra sorten. Det utbytet var en förutsättning för utveckling. I dag köper Monsanto upp frön och förbjuder andra att odla dem.  Det är antidemokratiskt och farligt för  mångfalden.

Aldrig två likadana rader.

Camilla  jagar frön som hon  jagar recept, det vill säga över hela världen. Helst gamla sorter, men även nya.

Hon verkar ha koll på varenda växtförädlare i USA som producerar öppenpollinerade sorter och som vägrar samarbeta med kemijätten Monsanto. Det är från de växtförädlarna som som hon fått några av grönkålssorter.

Ensilage mot sniglar

Jag ser aldrig två likadana rader bredvid varandra. Raka motsatsen till monokultur. Vackert och förhoppningsvis förvirrande för skadeinsekterna. I övrigt ser hennes odlingsmetod ut så  här:

-Jag gödslar varje höst med 20-30 cm kompost av stallgödsel. På våren gräver jag ner det. Det är kompakt jord här och gör gott. Jag marktäcker med ensilage, men även med färskt gräsklipp, som är ett supergödsel. Själv skulle jag nog inte våga täcka med så mycket ensilage med tanke på mördarsniglarna. Men hon har gjort en överraskande upptäckt:

– Eftersom nedbrytningen startat i ensilage stannar sniglarna där och går inte upp i plantorna. Men visst får vi också plocka sniglar.

I utkanten av köksträdgården hittar jag den här sittplatsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och när jag nu är hos en grönkålsälskande matguru passar jag på att fråga vad hennes bästa grönkålsrecept är.

-Då har jag ett jättebra recept, svarar hon blixtsnabbt, och receptet följer här. Det är suveränt gott. Grädden, citronen, citronskalen tämjer grönkålens ruffighet.

Camillas grönkålssallat
1 liter finfinhackad färsk grönkål
½ dl grädde
En halv citron
Salt och peppar
Solrosfrön eller nötter
En näve röda bär

Camillas delikata grönkålssallad.

Hacka grönkål, helst vanlig, krusig,  så fint som du bara kan. Pressa en halv citron och riv skalet. Blanda citron, grönkål och grädde. Salta och peppra. Strö nötter/solrosfrö över och dekorera gärna med några röda vinbär eller andra syrliga, röda bär. Låt gärna salladen stå ett par timmar.

Är grönkålen grov kan du först doppa de hackade bladen i kokande vatten. Underbart till fisk! Ja, till det mesta.

 





 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Categories : Danmark, EU:s frödirektiv, frö, Odlare, trädgård  Kommentarer inaktiverade för Camillas storslagna trädgård

 

Frön i Shiraz.
Fröhandel i Shiraz i Iran. Inga EU-restriktioner här. Fritt fram sälja och byta frön.

Det har länge varit  tyst i frågan om EU och fröna. Men nu har jag något att rapportera. Det handlar om stordåd utförda av våra danska och franska odlarvänner. En underbar julsaga, tycker jag själv, även om jag inte är säker på sagans slut.

Men först bakgrunden. Det var i mars 2014 som EU-parlamentet drog tillbaka förslaget till nytt frödirektiv. Massiva protester från småbrukare och odlare i hela Europa fick dem att backa.  Det nya direktivet skulle ha gett fröindustrin ännu mer makt över utsädet och ytterligare krympt den odlade mångfalden.

Men egentligen var det inte frid och fröjd ändå. Det gamla direktivet, det vill säga det som gäller tills vidare,  stryper också tillgången till frön. Huvudregeln är även i den  att köksväxtsorter ska vara godkända av EU och registrerade på EU:s gemensamma sortlista  för att få säljas.

Därför går vi miste om oändligt många frösorter,  nya och gamla, som skulle vara excellenta i vårt klimat. Många av dem försvinner för gott. Under det senaste seklet har vi förlorat tre fjärdedelar av den odlade mångfalden, enligt FN. I Europa bidrar EU-lagstiftningen till att utarmningen fortsätter.

Vi är samtidigt på väg att förlora kontrollen över fröna. Det som en gång var odlarnas gemensamma egendom är på väg att bli en vara som fröjättarna kontrollerar med stöd av EU-direktiven..

 

Frö-popup blev verktyget

Jag trodde länge att luften gått ur alla frökämpar. Men där hade jag fel. Danskar och fransmän har jobbat frenetiskt för att hitta utvägar som öppnar för en friare försäljning av frön. Det är deras imponerande arbete som min julblogg handlar om. Låt oss börja med danskarna.

Alla frö-popupmarknader i Danmark använder samma logga. Den här ägde rum i Roende.

I Danmark har tolkningen av frölagen varit hårdare än här. Det har även varit förbjudet att byta frön. Landsorganisationen Praktisk Oekologi och Froesamlarna hade under många år kämpat mot EU:s försök att kontrollera all fröhandel. Men utan framgång.

Signe Voltelen, en av eldsjälarna i Praktisk Oekologi, berättar att de småningom insåg vad som felades – de måste nå ut till vanliga danskar.

Till saken hör att att danskar kanske har ännu starkare känslor för frön än vi. Danmark är trots allt en nation där frön fortfarande produceras i både liten och stor skala. Nu gällde det att få folk i allmänhet att förstå hur orimliga lagarna är ur fritidsodlarens och småbrukarens perspektiv.

Därför började de arrangera frö-popup, tillfälliga frömarknader. Det blev ett sätt att både sprida frön – olagligt dock, inspirera till odling men också att väcka opinion. Det var viktigare än att följa EU:s direktiv till punkt och pricka, förklarar Signe när jag pratar med henne på telefon.

Och snart poppade det upp små marknader över hela Danmark. Besökarna inte bara intressanta frön, gratis eller superbilligt. De fick också kunskap om odling och om fröhandelns villkor. Till exempel att den här typen av marknader var olagliga.

Folkets kärlek till fröräddarna

Och visst fick Signe och de andra eldsjälarna  folkets sympati, för att inte säga kärlek. Liksom publicitet. Nu började de olagliga frömarknaderna bli besvärande för Natur- og Erhvervsstyrelsen, som ansvarar för handeln med utsäde.

Frömarknaderna väckte liv i danskarnas kärlek till och ansvar för frön. Den här i Odense.

Till slut insåg de att frömarknaderna inte gick att stoppa. Signe och andra representanter för de två organisationerna  kallades till Natur- och Erhvervsstyrelsen, där de fick delta i arbetet med att justera lagen.

Deras utgångspunkt var att EU:s lagstiftning  bara ska gälla frön som säljs för kommersiellt ändamål. Så blev det också. I Danmark är det därför sedan 2015 tillåtet att byta frön, men också att sälja frön som inte är för kommersiellt bruk. Föreningar, museer, privatpersoner, småbrukare kan därför sälja frön som förr var förbjudna.

Men fortfarande får inte fröhandeln sälja oregistrerade frön. Att befria även dem fröna är nästa steg, enligt Signe. Därför fortsätter Frö-popupmarknader. Tanken med en frö-popup är att eventet ska vara enkelt. Även en liten förening eller en grupp kan slänga upp ett bord och byta eller sälja frön. Informationen om var sådana hålls sprids via sociala medier. Gå in på http://www.froepopup.dk/ och kolla kalendariet så ser du vilka frö-popup som är på gång i Danmark.

Det hängde på ett kommatecken.
Blanche Margarinos-Rey, advokat.

Ungefär samtidigt satt en fransk jurist som heter Blanche Magarinos-Rey böjd över travar av EU-dokument.  Blanche är känd för sitt starka engagemang i frågan om det hon kallar  ”den konfiskerade mångfalden”, det vill säga att EU i samarbete med fröindustrin bestämmer vilka frön som ska få finnas och vilka som ska få säljs.

Med en beundransvärd envishet satte hon igång att fingranska språket i de stora EU-ländernas lagtexter. Hon vände och vred på orden och skiljetecknen.

Och ser man på. Hon gjorde ett fynd, nämligen att ett litet kommatecken  saknades i den engelska texten. Denna lilla fluglort blev blev hennes murbräcka med vilken hon kunde visa att EU-direktivet var motsägelsefullt och oklart. Eller rättare sagt att formuleringarna i själva verket innebär att EU-direktiven endast ska gälla handel som har ett kommersiellt ändamål.

Fransmännen blev snuvade på fröfriheten. Beslutet att lätta på fröreglerna överklagades.
Blanche mot fröindustrin

Blanche och hennes medarbetare slet med frågan i två år. Till slut var franska nationalförsamlingen tvungen att ge henne rätt.  Det blev tillåtet  för fransmän att byta och sälja frön så länge de inte är registrerade på EU-listan och så länge syftet inte är kommersiellt.

Nu skulle det ha varit en solskenshistoria, om inte ESA fanns, alltså europeiska fröindustrins organisation, som alltid kämpat mot alla försök att minska på kontrollen över vartenda frö. Inte helt oväntat surnade fröindustrin och fick med sig en ledamot i nationalförsamlingen som överklagade beslutet. Motivering: Beslutet innebar en illojal konkurrens från de organisationer, grupper som nu skulle börja byta och till och med sälja lite frön. Ganska komiskt med tanke på att Fröindusrins minsta problem borde vara konkurrens, de har ju redan lagt beslag på en x procent stor del av branschen.

Hur det slutar i Frankrike vet vi inte, bortsett från att Blanche och hennes medarbetare fortsätter att kämpa för en friare tolkning av lagen. Men de behöver stöd från fröräddare i andra EU-länder.

Mer än hälften alla frön i mitt frölager är olagliga. De skulle aldrig kunna bli registrerade och godkända. Det finns ingen som kan betala de pengarna.
En appell för fröet

Låt oss hoppas att 2017 blir året då vi får tillgång till förbjudna frön även i Sverige! Vi befinner oss i ett guldläge – har fått viktig kunskap och nyttiga erfarenheter från de två länderna.  Nu är det dags att börja vrida och vända på lagtexten. Läs gärna den svenska texten om vad direktiven ska omfatta (länk nedan). Intressantast är artikel 1 och 2 som handlar om vilken typ av fröhantering som direktivet omfattar.

Hoppas också att det poppar upp frömarknader i hela Sverige, där frön byts och säljs. Själv är jag sedan fem år med och arrangerar Fröruset i Stockholm http://www.pepparochpumpa.se, där vi byter frö och lyssnar på  miniföredrag, håller workshops mm. I år äger det rum den 12/2. Jag hoppas se många av er där. Mer info om Fröruset kommer.

Men framför allt – bästa sättet att försvara mångfalden är att odla den, ta frön och sprid dem.

God fortsättning och Gott Nytt År!

Här följer användbara länkar för fröräddare:

http://www.froepopup.dk/

http://www.notisum.se/rnp/eu/fakta/..%5Clag%5C302L0055.htm

https://www.oekologi.dk

http://www.froesamlerne.dk/

http://www.avocat-magarinos-rey.com/interventions-publiques/intervention-publiques-passées/

 

 

 Categories : EU:s frödirektiv, frö, Grönsaker, växtförädling  Kommentarer inaktiverade för Min julsaga handlar om frön
img_0545
Morot i Bengts klimatlåda.

Jag fick några morotsskivor på posten. För mig som känner Bengt Flärdh i Norrköping var det inte jättesvårt att lista ut att han var den skyldige. Tack vare de där morotsskivorna har jag nu en klimatlåda där morötterna håller i månader.

Nu är jag i Norrköping och snackar klimatlåda och odling med Bengt. Vi startar med klimatlådan. Det är som du ser på bilden en tom godislåda, en sån som mataffärerna skänker bort. På botten en upp-och-ned-vänd assiett och 2 msk vatten. Lådan fyll med morötter eller andra rotfrukter och placeras i kylen med locket löst ovanpå. Var och varannan dag fyller Bengt på med en matsked vatten. Här kan rotfrukterna förvaras i månader och ändå behålla sin fräschör. Vilket Bengt bevisat med de krispiga morotsslantar han skickade till mig.

Men nu är det inte små klimatlådor som är Bengts främsta bidrag till trädgårdskulturen. Nej, det är något betydligt större – kretsloppskomposten som äntligen börjat sprida sig i landet, en plats där du både komposterar och odlar, men inte behöver gödsla.  Tyvärr är årets komposter skördade när  jag hälsar på. Nu fungerar de som lagringsplats för avfall.

bengt-flardh2-large
Bengt kollar hur snabbt köksavfall kan förvandlas till mull.
Han var lite speciell

Bengt, som är 90 år, har ett långt odlarliv bakom sig. Han dök upp i mitt odlarliv för typ 30 år sedan. Det var i Föreningen Organisk biologisk odling (Fobo), vars tidning ”Odlaren” fortfarande är mitt husorgan. Här var Bengt en av profilerna, under några år också dess ordförande.

Han var lite speciell den här mannen, passionerad odlare och forskare. Han ägnade sig åt metodiska provodlingar, bokförde och analyserade resultaten. Jag kände mig flummig vid hans sida.

Bengt är uppvuxen i ett småbrukarhem. Från sin odling på Stenkullen i Åby skymtar han barndomens röda stuga. Han startade sin yrkeskarriär som springpojke, blev tekniker och radiotelegrafist. Odling plus teknik alltså, både då och nu. Fast numera delar han sin odling med döttrarna Maria och Anna.

Bengts experiment har alltid gått ut på att sluta kretsloppet, det vill säga att återföra det organiska avfallet till växternas kretslopp utan näringsförluster och utan att tära på miljön. Det tänket gäller i allra högsta grad också kretsloppskomposten, som sakta men säkert spritt sig i Trädgårds-Sverige. Såg ett fint exempel i ett tunnelväxthus i Fisksätra, Stockholm. Här odlade professor Nils Tiberg och andra stadsodlare i pallkragar med  köksavfall från ett dagis i närheten. Frodigheten var enorm.

Kompostering och odling i ett

Enligt Bengt är den traditionella kökskomposten en miljöbov. Dels för att näringsläckaget är stort, cirka 50 procent. Dels för att den enligt honom släpper ut stora mängder metan och lustgaser, båda växthusgaser. Det senare håller jag själv inte med om. Sköter du din gamla vanliga kökskompost rätt är utsläppen små, det vill säga om du inte gräver och stökar för mycket och om du ser till att komposten är lätt fuktig, inte blöt, inte kruttorr. Men näringsläckaget är illa nog, det håller jag med om.

Att Bengts kretsloppskompost inte läcker kväve beror på att han odlar direkt i avfallet. Till skillnad från vid traditionell kompostering finns levande växtrötter i avfallet och de kan snabbt ta upp näringen.

Men miljön är bara ett av Bengts argument för kretsloppskomposten.  Det andra argumentet är de fantastiska skördarna. Eller vad sägs om att en kvadratmeter kan ge 17 kilo jordärtskockor.  Eller att två kvadrat kan ge 55 kilo grönsaker, i det här fallet  jordärtskocka, squash och potatis. Allt enligt Bengts noteringar.

Bengt Flärdhs kretsloppskompost med jordärtskocka.
Jordärtskockan tar hand om allt kväve i komposten.
Så fixar du en kretsloppskompost

Det fina med metoden är att avfallet snabbt förvandlas till mull, men också att metoden är enkel och billig och inget gödsel behövs.  Du kan spika ihop behållaren av vilka mossiga plankor som helst, bara du får en 50-60 cm hög ram Ännu enklare – ställ två pallkragar på varandra. Bengt har också byggt dem av plastskivor. Men numera  föredrar han lecablock (9x19x59 cm), som isolerar mot kyla.

Ramen bottnas med en kraftig markduk som släpper igenom vatten men stoppar möss och råttor. Alternativt ett finmaskigt stålnät. Ovanpå monterar Bengt ett lock. Det får ligga på när kylan omöjliggör odling. Under vintern fungerar komposten som uppsamlingsplats för avfall. Ibland förser Bengt komposten med ett glaslock eller genomskinlig plastskiva. Då förvandlas den till en drivbänk, eller solbänk som han säger. Han har också testat bokashi,  en metod där avfallet syras av med hjälp av en mjölksyrebakterie som kallas Effektiva Mikroorganismer (EM) https://www.bokashi.se/sv/info/om-bokashi.html . Det gav skördar som imponerade.

Bengt understryker att avfallet alltid ska blandas med hälften jord, och det ska göras omsorgsfullt. Även under vintern när han lagrar avfallet blandar han med hälften jord. När behållaren är full med avfall/jord toppar han med 10 cm jord. I det skiktet planterar han så fort det våras.

Vad ska vi då odla? Bengt rekommenderar storväxta köksväxter, sådana med mycket och stora blad. De har förutsättningar kan tillgodogöra sig allt kväve som finns i komposten. Till dem hör jordärtskocka, mangold, majs, pumpa och squash. Jag skulle viljal tillägga slätbladig persilja och grönkåll, båda växer under lång tid, skördas ända in på vintern. I gengäld kräver de mycket näring.

vitlok-saband-large
Bengt gör egna såmattor, här med vitlöksgroddar.
Det ska vara storväxta grönsaker

I sommar ska Bengt testa att odla vitlök i en kretsloppskompost.  Med sedvanlig grundlighet nöjer han sig inte med att sätta färdiga vitlöksklyftor, nej han sår vitlök med groddar (bulbiller) från de topplökarn som vissa vitlökssorter utvecklar.

Det blir ingen skörd till sommaren, kanske inte ens sommaren därpå. Vi inväntar rapport i Bengts Facebookgrupp Kretsloppskomposten, där du kan följa öBengts experiment både utomhus och inomhus.

SEN SIST …

decembersådd1
Sådd i odlingstunnel 21/11.

SÅDDE i tunnelväxthuset (1/12), ytjorden var frusen, men smulades lätt med hackan. Sådde snabba grödor, vill inte att det ska vara upptaget när tomaterna ska ut.Sådde spenat, dill, vintersallat, majrova, slätbladig persilja (blir många, fina plantor att sprida), majrova.

SATTE TULPANLÖKAR (1/12) köpta på utförsäljning för en tia påsen hos Plantagen, Farsta. Fanns bara violeta, men det blir nog riktigt fint.

 

novemberskord-medium
Skörd i Tanto 25/11.

SKÖRDADE lite av varje en dag en dag (25/11) när det var snöfritt. Grönkål och  svartkål förstås, sallatscikorian Sockertopp, slätbladig persilja, rotselleri, palsternacka (tyvärr den sista) och purjolök. Som gjort för soppkok.Tog också de sista kvittenfrukterna.

SISTA KVITTENHINKEN förvandlades till kvittenlikör av Stefan, som är fena på att förvandla frukt och bär till delikata drycker.

PLANERAT INFÖR FRÖRUSET, alltså Peppar &  Pumpas stora fröbyte i Stockholm den 12/2 som är lika galet som en tjurrusning fast roligare. Kolla Facebookgruppen Peppar & Pumpa. Mer info om eventet kommer där.

 

 

 

 

 Categories : Jord, kompost., Odlare  Kommentarer inaktiverade för Bengt odlar direkt i köksavfall