Möt min fröodlarguru Karin!

Ett 500 kvm stora grönsaksodlingar på baksidan, som det kunde se ut på 30-talet.

Om jag bara hade ett par frön av en utrotningshotad bondböna så vet jag vem jag skulle utse som fröräddare.  Hon heter Karin Sjöholm, bor i ett 30-talshus i Sollentuna. Huset sticker ut med sin ljust turkosa färg. Kikar du över häcken upptäcker du något ännu mer spektakulärt. Här saknas gräsmattor! Jag tvivlar på att det finns fler villaträdgårdar i Stockholm som är så uppodlade. Vore underbart i så fall.   

En liten slåtteräng

Innanför häcken på framsidan har  Karin och maken Olle anlagt en en äkta slåtteräng och  med ett åldrat äppelträd i mitten. Baksidan är mer än dubbelt så stor. Här traskar jag mellan rader av grönsaksbäddar, kryddörter, bärbuskar, komposter, ett hobbyväxthus och gedigna växtstöd av armeringsjärn för allt som klänger och klättrar.  Jorden är mörkbrun och så trivsam att man vill hålla den i sina händer.

 

Är inte det här sinnebilden av paradiset, en blomsteräng med fruktträd och omgärdad av en tät häck?

 

Här slipper inga insekter in.
Olles smarta fröodlarhus

Jag har varit här vid olika årstider. I maj-juni är trädgården ett under av ordning, raka rader av frodig, frisk grönska. Ett par månader senare svämmar frodigheten över bäddarna, och höga, snustorra fröplantor vinglar mot käppar som Karin bundit dem vid för att de inte ska trilla omkull på marken. Det är fröplantor av rödbeta, sallat, kålrot … 

För att underlätta fröodling av korspollinerade växter har Karins man Olle byggt ett fröodlingshus av träreglar och nät. Ingen risk för korspollinering här.

I den här trädgården odlas gamla sorter, sådana som kallas kulturarvssorter, ofta lokala svenska sorter. Eftersom de med få undantag inte säljs återstår att fröodla dem, vilket Karin gör. Många sorter är insamlade av POM (Programmet för odlad mångfald), andra har hon fått från Nordiska genbanken eller av medlemmar i Sesam. Det är en förening vars syfte är att rädda och bevara gamla köksväxter. Själv nöjer hon sig inte med att bevara dem, hon sprider dem också.

 

Svenska rötter och fransk pumpa till ett soppkok.
Odlade till husbehov

Karin växte upp på en 1700-talsgård i Sjugare, Leksand. Mamma odlade allt som gick att odla och fyllde källaren med konserverar, inläggningar, rotfrukter och potatis som räckte hela vintern. Hon behärskade  självhushållares alla knep, och Karin hängde på. Den kunskapen har hon förvaltat väl.

I köksträdgården har dalasorterna en särställning, bland dem Bjursås och Baggens kålrätter liksom potatislökarna Leksand och Siljansnäs och Lokförare Bergfälts jätteärt. Den senare är en sockerärt med bambsestora baljor.  Från pappas potatisland kommer sorten Blå mandel, en mjölig sort som familjen bakade ”tulltull” av. Det är ett bröd som bakas på potatis, kornmjöl, vete- och rågmjöl och kavlas ut till tunna kakor. ”Sega och jättegoda”, enligt Karin. Gourmetpotatisen Leksanks vit, odlar Karin också.

De gamla frösorterna finns sällan att köpa. Karin fröodlar dem och är numera självförsörjande på frön.

 

Karin framför sina regnbågsfrön vid trädgårdsmässan i Älvsjö
Karins regnbågsfrön

Jag lärde känna Karin för många år sedan i Sesams monter på trädgårdsmässan, där hon varje år brukar dela med sig av frön och kunskap. För ett par år sedan dök hon upp i montern med stora kassar fulla med fröpåsar i olika färger. ”Det är regnbågsfrön”, sa hon, hängde upp dem på väggen som en gardin och sa ”varsågod” till glada mässbesökare.

Varenda påse innehöll dyrgripar i form av frön till lantsorter från hela Sverige. Juveler som kokbönan Signe, en böna som gourmetkockar utsett till den godaste kokbönan, eller Klint Karins kålrot från Hälsingland och Mor Alidas tobak, en av de äldsta svenska tobakssorter som är vid liv. De hade också chans på Mor Kristins kokbönor, som i smak och utseende kan tävla med italienarnas borlottoböna.

 

‘Mor Kristins kokbönor’ kommer från en gammal änka i skogen i ett torp i Kisatrakten i Östergötland på 1800-talet.

 

Dags att skörda sallatsfrön. Sallat tillhör de som inte korsar sig.
När fröna rasslar ner i Ikeakassen

Jag har själv odlat frön nästan lika länge som jag odlat grönsaker. Men jag har aldrig varit vare sig skicklig och noggrann. Men om passionen griper tag i  mig brukar ordningssinnet kvickna till.

Så blev det med fröodlingen. Och det är Karins förtjänst. Inte bara för att hennes entusiasm smittade. Hon fick mig också att tänka rationellt, att bara odla en sort per säsong men i gengäld odla mycket av den sorten. Då har jag frön för eget bruk i några år och kan även dela med mig av frön.

Numera finns inget som går upp mot den jublande känsla jag när jag skakar fröställningarna och hör hur skönt det rasslar när fröna ramlar  ner i Ikeakassen.

.


Sen höst i Edsviks köksträdgård. Karin har skördat alla bönor och ärtor och tagit hand aom alt som ska varfa utsäde til nästa år. Majrovor, morötter och rovor ska få övervintra och ge frön nästa år.

Rankspenat är en flerårig spenat.
Rovor och rankspenat

De senaste åren har Karin också ägnat sig åt att återskapa Edsviks slotts köksträdgård som den som det såg ut i slutet unfrt 1700-talet. Växterna är också historiska. Vilket betyder att det är kålrötter och rovor på längden och tvären och allt annat som odlades vid den tiden. Även fleråriga grönsaker, som den perenna rankspenaten. Den är magnifik.  Även i slottsträdgården fröodlar Karin.

I år har Karin bestämt sig för att hoppa av jobbet. Hon ersätts av  Tina Wickman, en annan passionerad fröodlare. Tina har trädgårdsmästarutbildning och har dessutom gått i skola hos Karin. Räkna med att ett besök i trädgården (alltid öppen), som ligger i Sollentuna, blir lika givande nästa år.

 

http://www.edsvik.se/kokstradgard
‘Morfars aster’, som Karin sått vid Edsviks slott. Den är enfärgad och blommar hela sommaren. Sägs att den odlades hos någons morfar i Skåne. Ålder okänd, men något liknande har inte skådats på en herrans massa år. Den är Karins favorit bland ettåringarna, numera också min.

 

Karins frösamling.
Karins fröodlartips

ODLA BARA EN SORT av varje växt. Det minskar problem med korspollineringar. Men kolla att grannarna inte odlar samma sort, i så fall kommer  dina och grannens plantor att korsa sig.  Odla mycket av varje sort. Då räcker fröna i flera år. De flesta växters frön håller dessbättre i några år. Undantag för palsternacka och lökväxter. Redan år två har de tappat kraft.

STARTA gärna med ärter eftersom de inte korsar sig. Sallat är enkelt också, korsar sig ytterst sälan.

HÅLL  AVSTÅNDET. Vill du ha stora fröplantor som ger mycket frön måste du ha näringsrik jord och ett stort plantavstånd.

SKÖRDA I OMGÅNGAR! Väntar du för länge är risken stor att mogna frön hinner falla ner på marken och bli förstörda.

STAGA UPP! En planta med fröställningar är tung och lägger sig ofta. Fröna trillar av och ruttnar. Bind därför upp växten vid växtstöd eller käppar

SESAMS FRÖODLINGSBOK,  ”Frö för framtiden”,  är bra. Beställ på www.foreningensesam.se