Klappat och klart i tunnelväxthuset

 

Varmbänken är i år placerad i en låg odlingstunnel inne i tunnelväxthuset.

Märklig  känsla, det är mars månad och sådden och planteringen är färdig i tunnelväxthusets tre bäddar. Redan spirar rädisor och rucola. Bra start på vårbruket tycker jag.

Mitt tunnelväxthus är på 3×4 m. Det är 250 cm högt, lite väl högt tycker jag. Jag beställde det på nätet från Averto i Lettland, https://averto.lv/en/greenhouses/film-greenhouses/greenhouse-nova/. Plasten är ofärgad (”Albo”). Tunneln  är inne på sitt tredje år och än så länge felfri.

Jag har tunneln på en odlingslott i Skarpnäck.  Får man verkligen det? undrar du som är kolonist. Det gjorde jag också. Så jag ringde kommunen vars tjänstemän kliade sig i huvudet ett par timmar och återkom sedan med svaret att en tunnel definitionsmässigt inte är ett hus. Ett hus ska ha väggar och tak, det har inte tunneln. Den är som en malgarderob, bara ett överdrag och en separat stomme av galvaniserat stål.

Alltså gällde inte byggförbudet. Gissa om det blev bråttom att få upp tunnelväxthuset.

Lobbar för fler tunnlar

Jag ingår nu i en arbetsgrupp inom Koloniförbundets Stockholmsregion (FSSK). Vi har skickat in en skrivelse till Stockholms stad för att de ska ge ett officiellt godkännande. Håll tummarna för att det inte dyker upp  någon byråkrat som inte förstår att odlingslotter är till för att odla på och att odlingstunnlar gynnar odling något alldeles otroligt. Kruxet är bara placeringen, att tunneln inte får skugga grannens odlingar. Men det gäller ju också trädplantering och allt annat du gör på lotten.

Tunnelväxthuset juli 2015. Båda dörrarna fick vara öppna under högsommaren.
Tomatskörd i tunnelväxthuset 2016. Nästan bara gamla kultursorter.

 

Så använder jag tunnelväxthuset:

1.  Odling av tomat, chili, slanggurka, paprika och aubergine. Gärna lite basilika också. Jag får lika fina skördar som i ett vanligt växthus, det vill säga ett växthus utan värme.

2. Sår primörer, mest snabbväxande blad och redan under vintern eller tidigtpå våren. Efter skörd planterar jag ut tomater och de andra värmeälskarna.

3. Jag driver förstås också upp plantor och planterar sticklingar. Ja, tunnelväxthuset är min verkstad/lekstuga också.

 

+23,8 grader i jorden.
Mina tre odlingsbäddar i mars

Jag har tre odlingsbäddar i växthuset, 110 cm breda och 40 cm höga och med rätt mumsig trädgårdsjord i, matad med mängder av kompost och stallgödsel. Bokashikomposten har bidragit, dvs  med köksavfall som syrats med EM-bakterie och sedan grävts ner i botten.

Den första bädden fungerar som en varmbänk, där stallgödsel värmer upp jorden. Jag grävde ur den 40 cm djupa bädden för ett par veckor sedan, fyllde den med en mix av en del färsk stallgödsel och knappt två delar halm.  Borde ha gjort det på senhösten. Men det gick bra ändå eftersom jag fyllt gropen med halm och annat värmande som hindrat tjälen från att  tränga ner.

Övervintrad vintersallat.

När temperaturen var 50 grader lade jag på en decimeter trädgårdsjord. För en vecka sedan, det vill säga när jorden var 24 grader,  sådde jag, men bara supersnabba saker, som plocksallat, rädisor, rucola och givetvis spenat. Nu har det börja gro för fullt.

I den andra bädden satte jag ut plantor av grönkål, salladslök och vintersallat redan i september när gurkorna var skördade. De här plantorna kommer alla att växa till sig så fort vårvärmen kommer .Det blir grönkål av primörkvalitet. Vintersallaten skördar jag redan.

Den tredje bädden vintersådde jag i början av december. Sådde dill, persilja, spenat i en halvfrusen jord. Men också lite spetskål – bara för att få lite tidiga plantor. Majrovor också, de smakar bäst på våren. I den här bädden ser jag ännu inte tillstymmelse till grönska.

För den som vill veta mer om tunnelodling finns den livaktiga facebookgruppen Odla i tunnel. I min senaste bok Odla året om berättar jag mer om tunnelodlingen. Mer om bokashi:  https://www.bokashi.se/