Ingen anledning till panik!

Alltid lite söt, men nu sötare.
Alltid lite söt, men nu sötare.

Det finns inget ledsnare än en odlare som upptäcker att frosten slagit till under natten, ibland ett par veckor innan vintern ens är påtänkt. Sorgligt, javisst. Men ibland en något överdriven reaktion. 80 procent av alla köksväxter tål ju frost. Bland dem dominerar blad- och lökväxter. Bara för för squash, pumpa, gurka, melon, bönor, potatisblast, tomat, paprika är det game over vid frost.

Inte nog med att så många överlever. En del blir dessutom godare. I rutan nedan ser du vilka grönsaker som vill ha en frostknäpp för att smaken ska fulländas. Men det förutsätter förstås att de inte utsatts för torka och näringsbrist. Mot den bitterhet och dåliga smak som detta skapar hjälper ingen frost i världen.

tabell-frostVad är förklaringen till denna förvandling?  Jo, att växterna  vet att de står inför ett dödshot och därför tar till sitt vassaste vapen – att höja sockerhalten i vävnaderna genom att omvandla kolhydrater till socker. När sockret löser sig i vatten sänks fryspunkten så att växten tål ännu mer köld. Två flugor i en smäll, tåligare mot köld och  godare. Så småningom fungerar inte sockerstrategin längre och växten dör förstås.

När det gäller olika slags grönkål (även svartkål och purpurkål) kräver de verkligen frostknäppen. Den grönkålspesto jag gör i juli slår aldrig den jag gör i november, december. Den är fullt ätlig och hyfsat god, men saknar något väsentligt. sallatscikorior, typ treviso, rosensallat och Sockertopp,  har aldrig slagit igenom i Sverige,  troligtvis för att beskan är för mycket för oss. Men om vi insåg att de måste få sin frostknäpp, skulle vi nog förstå varför italienarna är tokiga i dem. Då blev det odla av.

Min mobila odlingstunnel skyddar mina höst- och vinterväxter.
Min mobila odlingstunnel skyddar mina höst- och vinterväxter.

 Fram med fiberväven! 

När vi ändå är inne på smak och frost. Temperaturskillnaderna under senhösten sliter på grönsakerna. Så slit fram fiberväven igen. Inget kul alls, men det lönar sig om du vill skörda långt in
på senhösten eller till och med en bit in på vintern.  När nattemperaturen kryper ner mot fem plusgrader brukar jag dra fram eländet.

Väven kanske inte höjer temperaturen mer än en grad, men när solen lyser blir det riktigt mysigt och varmt under väven och tillväxten tar fart.  Jämför jag grönsaker som vuxit under väv med dem som vuxit utan väv vinner alltid de förstnämnda. De är både snyggare och godare. Men förankra väven ordentligt så att inte höststormen tar den.  Snöar det måste du förstås skaka av snön, annars får växterna inget ljus alls.

Tyvärr tar väven stryk under vintern. Så får jag välja odlar jag hellre i en odlingstunnel. Mina är gjorda av elrör som jag böjer och kör ner på var sida om bädden så att en båge bildas. Ovanpå klämmer jag fast växthusplast. Det går med byggplast också, men den håller urdåligt.

På bilden ser du min mobila tunnel. Mycket praktisk. I stället för att köra ner rören i jorden fäster du dem i en kraftig träregel. Då kan du flytta tunneln till de växter du vill odla längst under hösten eller kanske i vinter.  Jag brukar ställa tunneln ovanpå till exempel sallatscikorior, vintersallat, persilja och mangold. Grönkålen klarar sig utmärkt utan väv/tunnel, men kkräver skydd mot vilt.

I min senaste bok Odla året om kan du läsa mer om höst- och vinterodling. Här finns fakta om ett hundratal köksväxter, även om deras köldtålighet, dvs hur många minus de klarar. Och du har förstås redan gissat: Grönkål är en vinnare. Tål ned till -18 minus.