Mohammad skördar åtta gånger om året

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är basilikaskord-Large-681x1024.jpg
Mohammad skördar basilika, en traditionell persisk sort, ljusgrön och med en aning citrussmak.

Säg sabzi till en iranier och kontakt är etablerad. Ordet betyder färska grönsaker. Det vill säga de grönsaker som iranier äter berg av till varje måltid: grönmynta, bredbladig smörgåskrasse (persisk krasse), basilika, bockhornsklöver, sommarkyndel, tareh (persisk bladlök). Muhammad Shabazi odlar alla på sin kolonilott i Skärholmen.

Mohammad var en gång iransk mästare i brottning. Nu är han Skärholmens eller kanske hela Stockholms odlarmästare. 

Det var tio år sedan vi träffades första gången. Sedan dess har jag besökt honom på kolonilotten varje sommar och jag blir alltid lika  bländad av och betagen i hans persiska odlingar. Vilket otroligt resursslöseri det är att vi inte tar vara på den kunskap som han och andra odlare från t ex Mellanöstern har. 

Handen på hjärtat, vi svenskar är rätt usla jämförelsevis.  Låt oss inspireras och lära av de som kan. De kommer från Mellanöstern, men även från Sydeuropa, Ostasien,  Sydamerika, Afrika …  Och varför inte också hämta tips på hur råvarorna kan förvandlas till gourmetmat. 

 

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_6172-1024x576.jpg
Skärholmens kolonilotter uppifrån, drivbänkarna tillhör Mohammad. Duktiga odlare finns det för resten gott om i Skärholmens fritidsträdgårdar, som är områdets officiella namn. Här finns t ex en melonodlare som tycks lyckas varje sommar.
 
Uppifrån fr v: tareh (bladlök), sommarkyndel, grönmynta, bockhornsklöver, trädgårdsportlak och persisk basilika.
Ovan fr v: tareh och sommarkyndel. Under fr v: mynta, bockhornsklöver, portlak och basilika.
Sabzi, sabzi, sabzi

Låt oss återgå till sabzi, som är ryggraden i persisk (iransk) mat.  Ingen persisk måltid utan sabzi, ett knippe med färska bladgrönsaker, gärna med några röda färgklickar i form av rädisor. 

Men sabzi används också i  grytor, till exempel Gorbi Sabzi, den klassiska persiska köttgrytan som är helgrön av gröna örter.

Absolut viktigaste örten i gorbi sabzi är bockhornsklöver (shambelilli). I Sverige använder vi fröna till groddning.  I Mellanöstern och Indien får de växa till smakrika blad som odlas på samma sätt som koriander. Smaken är minst sagt säregen och kanske orientalisk. 

 

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är frön.JPG-200x300.jpg
Tarehfrön och andra frön hemifrån.

Recept på gorbi sabzi  hittar du här http://zeinaskitchen.se/ghorme-sabzi/ . I receptet används torkade blad av bockhornsklöver och gräslök i stället för tareh, vilket är en iransk bladlök som alla iranier älskar. Den är både saftigare och mildare än gräslök.

Muhammad sår tareh i breda remsor och skördar i omgångar, i bästa fall åtta gånger på en säsong. Och som den mästerodlare han är fixar han till jorden vid varje sådd, luckrar och gödslar. Växten är flerårig, men Mohammad odlar den främst som ettårig, eftersom bladen är saftigast år ett. 

Frön till tareh, bockhornsklöver, basilika m fl persiska köksväxter får Mohammad liksom så många andra iranska kolonister från hemlandet. Han förvarar dem i glasburkar som väcker habegär hos en odlingsnörd som jag.  

 
Basilika i tunnlar

Mohammad och många andra iranska kolonister odlar två slags basilika, den ena ljusgrön med svag citrussmak den andra med en hint av anis och med rödbrokiga blad. Ingen av sorterna är kommersiella, utan urgamla sorter som levt kvar därför att de älskas högt.

 

Så här ser Muhammads drivbänkar ut.
Drivbänkarna byggs av spillvirke och plast. Plasten rullas upp vid vattning.

Det var Muhammad som fick mig att inse odlingstunnlar och drivbänkar är rätt plats att odla basilika i. Åtminstone för den som vill maximera skörden och äta basilika i knippen som Mohammad gör.

Basilika odlas alltså inte i små krukor utan i drivbänkar, det vill säga olika konstruktioner av odlingsbäddar som är täckta av plast och byggda av spillvirke. Varje år år testar han nya modeller.

Det viktigaste för honom är att plasten lätt rullas av och rullas på så att det är enkelt att komma åt att vattna och skörda. Två exempel ser du på bilderna ovan. Han använder inte byggplast, den håller knappt en säsong.  Hellre en grov och seg plast som hålelr några år, gärna av typ Eva-plast. 

 
Sådd på bredden
mohammad co1
Vänster: Jorden jämnas ut inför sådd. Höger: Tarehfröna sprids ut jämnt jämnt mellan plankorna.

Muhammad berättar att han inte orkar som förr på grund av knäbesvär. Därför försöker han förenkla odlingen. Det gör han till exempel genom att odla växter som inte behöver gallras. 

Med det menar han att han bredsår, sprider ut fröna jämnt över ytan eller i breda remsor.  När han sår i remsor använder han sitt eget redskap. Kolla bilden till vänster. 

Men bredsådd i alla former förutsätter förstås att jorden är ogräsfri och porös. Vilket den är. Under årens lopp har den matats med mängder av kompost och stallgödsel

Lotten är inte bara en plats för odling utan också för umgänge. Jag förundras ständigt över hur mannen kan odla så mycket och samtidigt umgås så mycket. Sittplatsen under en knallröd segelduk är inget annat än ett gästrum/terum med en ofantlig tekokare i mitten. 

 

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är muhammads-tetime-Large-1-1024x768.jpg
Teatime hos Mr Shabazi, som är mäkta stolt över sin tekokare.

 

Årets experiment

I år har Mohammad gjort ett intressant experiment med vindskydd. Han har jämfört två odlingar av tareh, en i drivbänk och en på friland. Den senare omges av ett vindskydd i form av ett meterhögt vindskydd. Slutsats: Vindskydd kan vara lika gynnsamt som odling i drivbänk. Något jag nu sett med egna ögon. 

Saltförpackning med hål i, perfekt för sådd.
Bästa såredskapet.

En annan innovation är hans såredskap. Gamla plastförpackningar, typ saltförpackningen som du ser på bilden, förses med några hål i locket. Perfekt för hans typ av bredsådd, det vill säga när han sår i breda rader med plankor mellan raderna.

Blir du nyfiken på Mohammads odlingar är det bara att ta en promenad från Skärholmens centrum till området.  Du är för resten välkommen att besöka alla områden i Storstockholm.  Bara kliv på. På http://www.fssk.se kan du se vilka områden som finns och var de ligger.  Mer info om Skärholmens kolonilotter hittar du också här https://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=e3b9f727effc428399b0f36c08584f76

Text och foto: Lena Israelsson